Hitta drömresan

Massor av Sistaminuten finns här!

Böcker & boktips

Här hittar du de hetaste böckerna.

Storlek på text:
Skriv ut text
Expressen har fått ta del av "Mias" dokumnet från den amerikanska immigrationsdomstolen. "Mia" hävdar att de bevisar att hon och hennes barn har fått asyl i USA. Expressen har fått ta del av "Mias" dokumnet från den amerikanska immigrationsdomstolen. "Mia" hävdar att de bevisar att hon och hennes barn har fått asyl i USA.

"Mias" bevis: Här är asylpappren

Annons:
FAKTA

Detta har hänt


Bråket gäller Liza Marklunds böcker ”Gömda” och ”Asyl” som handlar om en misshandlad kvinna, kallad Mia Eriksson, som tvingas leva under skyddad identitet.
Författaren Monica Antonsson hävdar i sin bok ”Mia – sanningen om Gömda” att uppgifterna om ”Mia” är kraftigt överdrivna och att Marklunds bok bygger på lögner.
På nätet har det blivit starkt ifrågasatt om det stämmer att Mia verkligen fått asyl i USA.

Nu bryter "Mia" tystnaden.
Hon vill fortfarande inte ge några direkta kommentarer, men väljer att visa upp sina asylpapper från USA.
- Hon vill visa att de verkligen existerar, säger pr-konsulten Niclas Lövkvist som fått tillstånd av "Mia" att visa dokumenten för Expressen.
Asylfrågan har blivit ett slagträ i bråket om boken "Gömda".
På bloggar har man under de senaste dagarna ifrågasatt om det verkligen är möjligt för Mia, en svensk kvinna, att överhuvud taget kunna få asyl i USA.
Därför väljer nu "Mia" att visa upp sina asyldokument.
- Debatten har rasat på bloggar, man säger att det inte kan stämma att Mia och hennes barn fått asyl. Det har Mia Eriksson reagerat på och har därför bett mig att visa pappren för en journalist, säger Niclas Lövkvist.
- Hon vill att det här ska komma ut. Hon vill visa att hon har det här beslutet eftersom det är en sådan bärande del i debatten.


Myndigheten bekräftar

Dokumenten kommer från immigrationsdomstolen i Denver. De är undertecknade i mars 2003 av domaren Donn L. Livingstone - och gäller en kvinna och ytterligare två personer.
- Det är Mias papper, för henne och för hennes son och hennes dotter, säger Niclas Lövkvist.
Han tillägger:
- Den här domstolen hanterar den här typen av asylärenden från en stor del av USA, så det betyder inte att det är i Denver som Mia och familjen bor.
Expressen har talat med Susan Eastwood, talesperson för domstolsmyndigheten, som bekräftar:
- 2003 gavs asyl till tre personer från Sverige.
Expressen har sett dokumenten omaskade men har valt att dölja namnen vid publicering med hänsyn till källskyddet.
"Mia" har tidigare valt att inte medverka i den heta debatten om "Gömda", boken som handlar om henne.


"Ville klargöra det här"

Hon vill fortfarande inte ge några direkta kommentarer - men tycker det är viktigt att de här dokumenten visas upp.
- Hon tyckte helt enkelt att det varit så mycket diskussioner på nätet, och att asylen har ifrågasatts så mycket, att hon gärna ville klargöra det här i alla fall, säger Niclas Lövkvist.
Monica Antonsson, författare till boken "Mia - sanningen om Gömda" kommenterar dokumenten.
- Om vi förutsätter att det här är rätt dokument tycker jag att det är fantastiskt. Jag hoppas att det kommer fram mer, det viktiga är asylskälen.

"Då finns fler asylskäl"

Hon tillägger att hon tror det är omöjligt att "Mia" fått asyl på grund av att hon inte kunnat få skydd hemma i Sverige.
- Då finns det ytterligare asylskäl. Och det skulle vara otroligt spännande att få veta vad det är för någonting.
I de dokument som Expressen fått ta del av nämns inte skälen för asylen.
MEST LÄST PÅ EXPRESSEN.SE
Annons:
Annons:
Senaste nytt
SPORT
Annons:
EXTRA
Mest läst i dag
BLOGG
Annons:
SPORT
EXTRA
SPORT
Annons:
EXTRA
BLOGG
FEATURE
Kultur
RES
MODE
MEST SETT I DAG
DAGENS MAGASIN
LEDARKRÖNIKÖRER
SPELA SPEL
TÄVLING
Krönikor
TV-KRÖNIKAN
HÄLSA
LEVA & BO
BLOGG

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Din rättelse:
Ajax loader

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Din rättelse:
Ajax loader