Att de småländska skogarna haft det svårt efter stormen Gudrun är lätt att förstå. Ett av problemen har varit en invasion av skadedjur, bland annat den granglada barkborren.
När Annette för något år sedan träffade en skogsägare som var bekymrad, fick hon sin idé.
Det finns ju hundar som letar efter narkotika, lik eller svamp. Så varför inte en vovve med näsa med barkborrar, var ungefär hennes tanke.

Skickar doftsignaler

- Barkborrarna skickar iväg doftsignaler till varandra när de angriper ett träd. Det kan Meja nosa sig till, berättar Annette.
Stolt tillägger hon att Meja klarat av att känna doften från en angripen gran på hela 150 meters håll.
- Då kan man hugga ner trädet innan barkborrarna hinner föröka sig och sprida sig till andra granar, säger Annette.
Att gå kurser var inget nytt för nu nioåriga Meja. Hon var redan utbildad räddningshund och har dessutom tävlat med goda resultat i både spår och sök.
- Hon gillar disciplin och att få använda nosen och hjärnan samtidigt, säger Annette.
Enligt expertisen är Meja ensam i hela världen om att kunna få korn just på barkborrar, efter sin specialistutbildning. Det har förstås gett henne en hel del jobb. Hon har räddat flera skogsområden och gjort skogsägarna glada.
- I sommar har vädret varit så fördelaktigt för växtligheten att granarna har klarat sig rätt bra själva. När trädet är starkt är det svårare för barkborren.
Annette funderar på att utöka Mejas yrkeskompetens.
- Det finns säkert fler skadedjur hon kan nosa upp, säger matte och klappar sin Meja.