Mätt i antal döda så är inte Pakistan någon av de större katastroferna.
Men det är inte de döda som behöver hjälp.
Det är de överlevande.
Och där har översvämningen i Pakistan drabbat fler än både jordskalvet i Haiti och tsunamin 2004.
Pakistan började fira fastemånaden Ramadan i går. En bister ironi dessa dagar.
- Ramadan eller inte, vi dör ändå av hunger, säger Mai Hakeema till nyhetsbyrån AP. Hon är en av miljoner pakistanier som tvingats fly sina hem undan vattenmassorna och nu lever i provisoriska läger.
Den internationella hjälpinsatsen trappades upp i går när bland annat det amerikanska krigsfartyget "USS Peleliu" anlände utanför kuststaden Karachi med 19 helikoptrar och 1 000 marinkårssoldater ombord. USA är - som så ofta - det land som reagerat snabbast.
Ofta mäter vi naturkatastrofers omfattning i antalet döda. Haiti med sin förstörda huvudstad Port-au-Prince och över 200 000 döda blev enormt uppmärksammat och en hel värld ville hjälpa offren.
I Pakistan har däremot "bara" cirka 1600 människor dödats även om siffran säkerligen kommer att stiga. Men den materiella förödelsen där vattnet dragit fram är enorm.
Det är lättare att överleva framforsande vatten, men livet blir slaget i spillror likafullt.
Faiz Bakhsh såg hur Indus floden plötsligt steg med över en meter och kunde bara hjälplöst se på när hans hus, hans getter, hans buffalo och all bomull han planterat sveptes bort av vattenmassorna.
Hans by Wan Pitafi finns inte länge. Det är en av cirka 5000 byar som tros ha raderats ut i Pakistan.
- Nästa 40 bybor försökte rädda sin boskap och struntade i översvämningsvarningarna. De fastnade med vatten upp till bröstet, berättar han för USA Todays utsända.
I Wan Pitafi var de ändå förberedda på att vattnet var på väg. Regnet har öst ner de senaste veckorna och vattenmassorna i bland annat Indus-floden har dag för dag forsat söderut, från bergen i norr till jordbruksmarkerna i söder.
Om dammarna i den södra Sindh-provinsen skulle brista så kommer katastrofen att förvärras än mer. Och läget är redan illa nog.
Översvämningarna i Pakistan är de värsta i landets 63-åriga historia. Siffrorna blir så stora att de är svåra att förstå. 700 000 hem tros vara förstörda, 14 miljoner människor har drabbats.
Det är en högre siffra än jordbävningen i Haiti, tsunamin 2004 och jordbävningen i Pakistan 2005 - tillsammans.
Allt detta i ett land som redan håller på att slita sig i stycken på grund av politiska och religiösa konflikter. De värst drabbade delarna nu ligger i norr, i samma dalgångar där i praktiken inbördeskrig utkämpats mellan Pakistans armé och de pakistanska talibanerna.
Hundratusentals människor var tvungna att fly strider där i fjol när armén gick på offensiv. Mängder av hus förstördes.
Men det är inget mot den förödelse som moder natur nu ställt till med. FN uppskattar att offren i Pakistan nu behöver 3,4 miljarder kronor i katastrofhjälp.
Hittills har det gått ack så trögt. Efter tio dagar hade omvärlden lovat att ge Haiti tolv miljarder kronor i hjälp. Efter jordbävningen i Pakistan 2005 hade 2,4 miljarder kronor samlats in eller lovats ut.
I Pakistan denna gång har bara cirka 300 miljoner kronor samlats in, med löften om ytterligare 600 miljoner.
- Räknat i antalet döda så är det här lägre än andra större katastrofer, men detta är en av de största katastrofer som ett land drabbats av på många år, säger FN:s humanitära chef John Holmes.
Han beräknar att sex miljoner behöver omedelbar hjälp.
Pakistans politiska ledning har inte klarat detta svåra test. Landets president Asif Zardari besökte exempelvis först i går översvämningsområdet.
Han har varit på turné i Europa och reste inte hem. Själv hävdar han att han framgångsrikt fått länder att öppna plånböckerna, men det såg inte bra ut att han besökte eleganta franska 1500-talsslott samtidigt som vattnet forsade fram i hans land.
Och omvärlden kan få betala ett högt pris om inte hjälpinsatsen börjar fungera. För det finns andra grupper som hjälper till. Islamisterna.
Precis som vid tidigare katastrofer så har de islamistiska organisationerna klarat av att organisera hjälpen betydligt bättre än myndigheterna.
Och det kan öka deras popularitet, öka deras inflytande. En av grupperna som distribuerat vatten och mat är exempelvis Jamaat-ud-Dawa, en organisation som anses ha kopplingar till terrorattacken mot Bombay i november 2008.
Men som Qamar Abbas från Muzaffargarh, säger till USA Today:
- När min tvåårige son gråter efter mjölk, så är min enda prioritet att föda honom.
- Vem det är som egentligen distribuerar mjölken, är inget jag oroar oroar mig över.
Det får bli morgondagens bekymmer.
