Norge har genom historien inte varit bortskämt med majoritetsregeringar. Den sittande röd-gröna koalitionen är den första på 20 år som haft egen majoritet i stortinget.
Och de första siffrorna från Norge tyder på att regeringspartierna - Arbeiderpartiet, Sosialistisk venstreparti och Senterpartiet - behåller den majoriteten även i fortsättningen.
I Norge gäller det att få ihop minst 85 mandat. När detta skrivs har den röd-gröna koalitionen 86 mandat enligt NRK:s valundersökning, jämnt värre med andra ord, så detta kan ändras än. Även två andra valundersökningar pekade dock på seger för de röd-gröna.

Och om siffrorna står sig så har norrmännen för första gången på 16 år gett en sittande regering förnyat förtroende.
På papperet borde den röd-gröna regeringen inte haft några större problem med att bli omvald. Norge har en av de lägsta arbetslöshetssiffrorna i Europa och en av den högsta levnadsstandarden i världen.
Norge har förstås också drabbats av lågkonjunkturen men klarat sig bättre än de flesta andra europeiska länder. Sådant brukar ju väljarna belöna.
Men den röd-gröna regeringen har ändå haft en hel del problem att kämpa med. Som Sosialistisk venstrepartis löfte vid förra valkampanjen att avskaffa fattigdomen.
I stället har antalet fattiga i Norge ökat under den här mandatperioden. Många retar sig också på att vårdköerna är alltför långa.

Detta trots att Norge i dag har ofattbara 2,9 biljoner kronor i statens pensjonsfond, den fond där oljeinkomsterna avsätts för framtida behov. Eller som Kristelig folkeparti uttryckte det i en valaffisch: Varför har vi det inte bättre, när vi har det så bra? Det är en fråga som fällt tidigare regeringar.
Och det populistiska Fremskrittspartiet vill exempelvis att mer pengar ska användas från fonden i dag, snarare än i morgon.
Den röd-gröna regeringen har dock plockat ut lite mer slantar från fonden än planerat för att bekämpa den ekonomiska krisen. Bland annat har fler offentliga projekt satts igång.
Jens Stoltenberg kunde exempelvis inviga en ny motorvägssträcka av E6:an mellan Oslo och gränsen mot Sverige under valspurten. Det skadade honom inte.
Det fanns ingen fråga som dominerade denna valkampanj, den har bland annat handlat om skola, hälso- och sjukvård och invandring.
Däremot har det ägnats mycken tid åt hur regeringsbildningen skulle gå till, speciellt om de borgerliga skulle vinna. Det verkar ha stått det borgerliga dyrt, inte minst Fremskrittspartiet. Nu tyder de första siffrorna på att det populistiska Fremskrittspartiet gjort ett sämre val än väntat och backat något.
Även Venstre och Kristelig Folkeparti går mot ett sämre val än förra gången. Däremot gick Høyre framåt.
Men det verkar alltså inte räcka. Och med röd-grön majoritet blir det inga problem att bilda ny regering.