ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:

Mats Larsson: Militären har landets öde i sina händer

ANNONS:
Läs mer
Visa flerVisa färre
NEW YORK. Det är ett test som varje armé ställs inför när folket reser sig.
Att skjuta eller inte skjuta.
Egyptens militär har landets - och Hosni Mubaraks - öde i sina händer.
Det är lätt att missa men det har faktiskt rått utegångsförbud i Kairo under helgen med start klockan 16.00 lokal tid. Det är sånt som Egyptens soldater ska upprätthålla.
Det har de fullständigt struntat i. På sina håll verkar tvärtom soldaternas sympatier vara med demonstranterna.
Vid Tahrir-torget i går i Kairo hjälpte exempelvis en del soldater till att visitera besökarna. De var på jakt efter poliser som försökte infiltrera folkmassan.
Sådana scener är oroväckande nyheter för president Hosni Mubarak. Om militären överger honom så är det definitivt kört för ledaren som styrt Egypten i 30 år.
Sanningen är att militären de senaste snart 60 åren spelat en mycket viktig roll i Egypten. Det var 1952 som kung Faruq avsattes vid en militärkupp och den unge officeren Gamal Abdel Nasser kom till makten.
Sedan dess har Egypten hela tiden styrts av generaler. Anwar al-Sadat var en. Mubarak var chef för flygvapnet innan han utnämndes till Sadats vicepresident.

Och när nu Mubarak utsett en ny regering så är det idel militärer. Hans vicepresident Omar Suleiman har exempelvis i 18 år lett underrättelsetjänsten, den nya premiärministern är före detta flygvapengeneral.
Men Mubarak har förlorat egyptiernas förtroende. De gångna dagarna lämnar inget utrymme för tvivel där.
De andra ledande generalerna är inte heller särskilt populära. Däremot är armén som institution respekterad och rätt populär. Detta till skillnad från polisen som är fruktad och avskydd.
Minns att de flesta egyptiska män gjort sin militärtjänst. De unga soldaterna på Kairos gator är värnpliktiga.
Armén trappade upp sin närvaro i går och stridsflygplan lågsniffade över stan. Det var dock mer en styrkedemonstration än ett allvarligt försök att skingra folkmassan.
Kairo och andra städer har dessutom plågats av plundring och kaos i helgen. Militärens närvaro ska också ses mot bakgrund av det.

Frågan är nu hur militären kommer att agera de kommande dagarna. Säkert är att mer hänsynslösa regimer än Egyptens hade sänt in stridsvagnar på Tahrir-torget och låtit soldaterna öppna eld. Sånt skingrar en folkmassa illa kvickt.
Men Egyptens armé är inte Saddam Husseins armé. Eller Burmas. Generalerna vet att en massaker i Kairo definitivt vore slutet på den goda relationen med Egyptens folk.
Och frågan är om soldaterna skulle lyda. Det är dessutom en absolut no-no för Washington.
Och det har betydelse. Egyptens militärer har nära band med USA. Washington har sedan 1978 gett över 200 miljarder kronor i militärhjälp till Kairo.

Det var amerikanska F-16 plan som flög över Kairo i går. Det är amerikanska MIAI Abrams som rullar på huvudstadens gator.
Talande nog var en grupp egyptiska militärer på besök i Washington i fredags, men avbröt och for hem. Amerikanerna rådde dem att visa återhållsamhet.
Det är också vad som skett hittills. Ett inte omöjligt scenario nu är att Mubarak tvingas tillkännage att han inte ställer upp i höstens presidentval och att militären fram till dess står som garant för att anarki och kaos inte tar över landet.
Hur sedan generalerna reagerar om det muslimska brödraskapet snabbt växer i styrka och popularitet är en annan historia. För tillfället nöjer sig soldaterna mest med att titta på.
Mejla Skriv ut
Rätta text- och faktafel
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar: