Foto: Robban Andersson
 Foto: Robban Andersson

Mats Larsson: Khadaffis val - fly eller riskera hängas

Publicerad
Uppdaterad
NEW YORK. Det finns många lyktstolpar i Tripoli.
Muammar Khadaffi borde ägna dem en tanke.
Han riskerar hänga från en av dem inom kort.
Det är sista akten vi ser nu. Det råder knappast något tvivel om att Muammar Khadaffi upplever sina sista dagar, kanske sista timmar vid makten. Den lilla makt han har kvar.
Men Muammar Khadaffi riskerar förlora något mer än så. Han kan förlora livet också.
Han har en chans att rädda sig förstås. Den lösning som de flesta alltid hoppats på. En snabb flygresa ut från landet. Om han nu har tillgång till den typen av transport längre.

Muammar Khadaffi har flera gånger gjort klart att han ska stanna och slåss till sista blodsdroppen. Den typen av retorik hördes från Iraks Saddam Hussein också, men sedan försvann han med svansen mellan benen och gömde sig i en underjordisk håla.

Så vi ska nog även ta Khadaffis ord med en nypa salt. Å andra sidan har han alltid varit en irrationell typ, Mellanösterns galna hund, som USA:s förre president Ronald Reagan en gång sa. Därför ska det inte uteslutas att Khadaffi faktiskt väljer att kämpa in i det sista, att han dör med vapen i hand.
Men det finns ett annat möjligt slut för honom också. Ett som inte alls varit ovanligt när makten skiftat i Mellanöstern.
Saddam Hussein var där snarast ett undantag. Han fick en rättegång. Den var fylld med brister men det mesta skedda under hyfsat ordnade former. Han dömdes till döden och hängdes.
Men döden kan komma snabbare än så för störtade ledare. Mycket snabbare. Som när talibanerna tågade in i Kabul 1996.

De letade på en gång upp Muhammed Najibullah, mannen som varit Afghanistans president fram till 1992, Sovjetregimens handgångne man.

Och talibanerna gjorde processen kort med honom. Han kastrerades, släpades runt efter en bil och hängdes slutligen upp i ett trafikljus i centrala Kabul.
Nuri al-Said var mångårig premiärminister i Irak och mötte ett liknande öde när en militärkupp ägde rum där 1958. al-Said försökte fly utklädd till kvinna men fångades och dödades. Kroppen släpades på gatorna och hängdes slutligen upp för allmän beskådan.
V i har inte sett några våldsamma regimskiften i Mellanöstern på ett tag. Egypten och Tunisien störtade sina diktatorer under relativt fredliga former. Libyen har varit desto blodigare. Det bådar inte gott för Khadaffi.
Det Nationella övergångsrådet - rebellernas regering - har börjat distribuera skrifter om krigets lagar till sina soldater. Det finns en oro i väst att rebellerna kan ta en blodig hämnd på Khadaffis anhängare.

Men Khadaffi riskerar inte bara rebellernas vrede, utan även folkets hat efter 42 år av förtryck. Då kan det gå undan. Lyktstolpar och trafikljus finns i överflöd.
TV-kanalen al-Jazeera uppgav i natt att Khadaffis son Saif al-Islam gripits. Rebellrådet lovade att han ska behandlas väl och ställas inför rätta.
Låt oss hoppas att pappa trots allt får samma behanding. Det vore en illavarslande start för det nya Libyen att se Khadaffi lynchad.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida