Det råder ingen brist på dem. Gubbarna, alltså. Och Tunisiens nu störtade president Zine Abidine Ben Ali, 74, var ju snarast en nykomling med sina 23 år vid makten.
I grannlandet Libyen har Muammar Gaddafi styrt sedan 1969. Och fortsätter vi österut kommer vi till 82-åringen Hosni Mubarak som styrt sedan 1981. Styr vi ännu längre... Ja, ni fattar. Det råder definitivt ingen brist på diktatorer i arabvärlden. En del av dem har USA:s stöd - som Tunisien - andra har det definitivt inte - som Libyen.

Jag besökte Tunisien som turist det år Ben Ali kom till makten. Herregud, 1987! I USA hette president Ronald Reagan, i Moskva styrde Michail Gorbatjov.
Ingen hade hört talas om internet och mobiltelefonerna - de få som fanns - var stora som tegelstenar. Så länge sedan är det.
Så länge har Ben Ali klamrat sig fast vid makten och i val efter fejkat val sett till att bli återinstallerad på tronen.

Det finns inget område i världen där det lider sådan brist på demokrati som i arabvärlden. En del trodde att demokrativågen som svepte genom Östeuropa 1989 strax därefter skulle nå även hit, men det har inte skett.
Frågan är om resningen i Tunisien - det lär vara den första folkliga revolten i ett arabland - kommer att ge invånarna i några av de andra länderna mod att försöka sig på något liknande.

Säkert är att en folklig arabisk revolt knappast kunde ha börjat på någon bättre plats än just här. Tunisien är ett land med en stor välutbildad medelklass.
Detta är ett land där kvinnorna har en i regionen ovanligt stor frihet, en sekulär stat utan en stor underjordisk islamistisk rörelse. Det är inte islamisterna som reste sig i Tunisien.
Allt började med att en desperat handling från Mohamed Bouazizi, en ung arbetslös man som brände sig till döds den 17 december när han inte fick tillstånd att sälja grönsaker.

Ingen hade väl då kunnat tro att det skulle fälla den mäktige president Ben Ali. Men liten tuva stjälpa som bekant stort lass. Protesterna växte.
Än kan förstås inte Tunisiens folk vara säkra på seger. Premiärministern har tagit över "för tillfället" och landet har upplevt förr hur en ny ledare utlovat reformer och sedan förvandlats till diktator.
Ben Ali tog över 1987 efter en kupp mot förre presidenten Habib Bourguiba. Bourgibas ålder? Ja, eftersom ni frågade: 84 år.
Ben Ali kan för övrigt också ha blivit det första offret för Wikileaks stora läcka med amerikansk diplomatisk post.

Den visade hur Tunisiens elit levde i sus och dus och väckte stor vrede i landet. Det har bloggats flitigt i andra arabiska länder dessa dagar och de modiga har uttryck sin förtjusning: "Låt det tunisiska folket bli en inspiration för arabvärlden - inga fler diktatorer", twittrar exempelvis en marockansk advokat som kallar sig Ibn Kafka.
Och utanför Tunisiens ambassad i Kairo i går samlades en grupp egyptiska aktivister och ropade att ett plan nu väntar på Mubarak också. De var bara 50.
Men i Tunisien räckte det till att börja med, med en enda man.