T-ONLINE BEACH, Måndag:

Sanden är vit som snö på T-Online Beach, himlen är vansinnigt blå och technomusiken piskar envetet.
När jag tänker på att det kan vara Carl Bildt som jag dansar med låter jag min avatar skratta till.
Jag måste vänja mig vid den bisarra omständigheten att jag likt hjältarna i tv-serien ”Heroes” både kan teleportera mig och flyga. Sticker till T-Online Beach, ett svängigt tillhåll för tyskar mest, men man vet aldrig. Bakom varje kvinnlig avatar kan det finnas en Carl Bildt.
En svarthårig kvinna som kallar sig Herta Beck står tyst vid sidan om oss pladdrande dansare. För att provocera frågar jag om hon vill gifta sig med mig.
Nej, svarar hon.
Hennes pojkvän, en tatuerad, tysk muskelklump som kallar sig Cyrus Beerbaum, kliver fram och undrar varför jag pratar med hans kvinna. Jag ber om ursäkt och teleporterar mig snabbt därifrån.

PEUGEOT ISLAND, Tisdag:

Det tar mig mindre än en minut att krascha Peugeots nya konceptbil.
Tyvärr kraschar jag även bilföretagets virtuella region, som under en halvtimme meddelar att den är ”tillfälligt ur funktion eller inte längre existerar”.
Eftersom bilen bara kan provköras i Second Life och inte på bilmässan i Frankfurt är valet enkelt för er utsände i metaversum. Jag är bland de första utomstående som får sätta sig i en Peugeot 308 RC Z och köra i väg.
Med en fyrcylindrig turbo och 218 hästkrafter är det en riktig miljöbil, i varje fall i Second Life.
Efter några inledande tveksamheter gasar jag på för fullt. När bilen når en tunnel får jag sladd, rullar runt och blir fastklämd i bilen.
Men vem behöver egentligen bil i ett samhälle där alla kan flyga?

PARIS 1900, Onsdag:

Drömmen att hoppa fallskärm från Eiffeltornet går att realisera i Paris 1900, en sajt som återskapar den franska huvudstaden vid förra sekelskiftet.
Jag får till och med en gratis fallskärm. Två amerikanska tjejer, för första gången i Paris, skrattar åt mig när jag glömmer sätta på fallskärmen. Efter landning visar det sig att mitt huvud vridits 180 grader och att jag ser besatt ut.
Jag kanske kan få uppträda i en freak show på Moulin Rouge strax intill.

BILLABOND Torsdag:

Vi sitter på lådor och dricker öl. Vi kommer från hela världen, det känns som en tågluffarfest på en strand var som helst.
Bohlale Szondi är från Sydafrika, norr om Kapstaden. Ger Jun är från Tyskland. Cheers Burger är från Queensland i Australien, och den som känner sig som mest hemma här, Billabong, är en australisk sajt. Jag berättar att jag är svensk.
Bohlale Szondi säger att hans anfäder kom till Australien för tusen år sedan. Tror han. Jag frågar om de teleporterade sig. Bohlale Szondi skrattar och säger att de promenerade.

CONSERVATION ISLAND, Fredag:

Solen har gått ned i havet, och den vithövdade havsörnen vid min sida flaxar oroligt sina vingar.
Uppdraget har fört mig till en unik plats: i ett örnnäste på Conservation Island.
Jag finns i trädets topp vid de branta klipporna på Conservation Island, som är WWF, Världsnaturfondens, nya region i Second Life.
Ett ägg är kläckt och en unge ligger stilla, livlös, efter min landning. Kanske har inte Världsnaturfonden råd med virtuellt fågelliv? Jag är i alla fall oskyldig.
Vi är tre besökare på ön när jag teleporteras dit, så någon rusning verkar det inte vara till pandorna. Undrar om Conservation Island verkligen kommer att bli någon social mötesplats. Vill man inte bara vara ensam med de utrotningshotade djuren och njuta av naturens storslagenhet? Solnedgången färgar himlen brandgul, ett vattenfall brusar vilsamt i bakgrunden, och det påminner om en datorfläkt som jag en gång hade en komplicerad relation till.