Foto: Evelina Carborn Exp
 Foto: Evelina Carborn Exp

Måste abort framstå som okomplicerat?

Publicerad

“Det kan göra lite ont i magen och du kommer få något som påminner om en mensblödning” sa barnmorskan och räckte över två tabletter. Jag stoppade upp dem mellan benen och väntade på att processen skulle starta. Men någon mensblödning fick jag inte. Vad som hände var något mycket värre.

Varför talar vi inte om smärtan? Den frågan ställde jag i en krönika för ett tag sedan på Expressens viralsajt Omtalat. Med avstamp i min egen erfarenhet av att göra abort ville jag belysa det problematiska bakom uttrycket “Det är bara att ta ett piller”, som med jämna mellanrum hörs för att beskriva processen.

Dagen efter publiceringen vaknade jag till 21 nya notifikationer på mobilskärmen. Under natten hade min inkorg fyllts av berättelser som påminde om min egen från kvinnor med näst intill identiska upplevelser.

 

Jag tänker tillbaka på min egen abort. Hur jag låg och kallsvettades på badrumsgolvet inne på en av sjukhustoaletterna. I vita bomullstrosor och med duschmunstycket över magen minns jag hur jag vred mig av smärtorna som pulserade ut från min livmoder. Under åtta timmar varvade jag feberfrossa och kramper med att kaskadkräkas. Slutligen fick jag den så kallade mensblödningen som visade sig vara en fors av blod, klumpar och fostret som jag fick krysta ut i en av sjukhusets toaletter.

Varje år görs mellan 35 000 och 38 000 aborter i Sverige. Av dessa är 88 procent medicinska aborter, en metod där kvinnan stoppar upp 2 till 6 värkstimulerande tabletter som ska framkalla en förlossning. Fördelen med den medicinska varianten är, enligt vården, att den är skonsam mot kroppen.

 

Men från alla de hundratals kvinnor som kommenterat och mejlat mig har inte en enda beskrivit sina erfarenheter med formuleringar som ens är i närheten av ordet skonsam. Inte heller vet jag någon som liknat sin abort vid en mensblödning eller smärtorna med lätt magvärk.

Att förmedla abort som något milt och okomplicerat har kanske sina fördelar, i alla fall om man ser till de ekonomiska aspekterna. Så länge vi får en orealistisk bild av hur en medicinsk abort går till kommer kvinnor fortsätta gå hem med en karta tabletter och förvänta sig en mensliknande upplevelse, för att sedan mötas av något helt annat.

“Det är individuellt hur mycket man blöder och hur ont det gör” har jag fått höra när jag i efterhand pratat med vården om mina upplevelser. Samma sak får gravida kvinnor höra inför sina förlossningar. Men där är det ingen som hymlar om att processen skulle vara smärtfri.

 

Hur det känns eller hur mycket blod man förlorar under en medicinsk abort må variera från person till person. Men att kalla den skonsam, som om smärta vore undantaget, är att förminska våra upplevelser.

Ingen gynnas av en förskönad bild av abort – så varför fortsätter vi att reproducera den?

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag