BACKAR. 99-årige Norman Guthkelch lade grunden till diagnosen shaken baby syndrome men har i dag tagit avstånd. Familjen Blythe kallar honom hjälte sedan han hjälpt till att stoppa skakvåldsmisstankar mot familjen. Här Guthkelch tillsammans med mamman Molly Blythe, tvillingarna Kristen och Lauren, samt mormor Claire Blythe. Foto: Axel Öberg
BACKAR. 99-årige Norman Guthkelch lade grunden till diagnosen shaken baby syndrome men har i dag tagit avstånd. Familjen Blythe kallar honom hjälte sedan han hjälpt till att stoppa skakvåldsmisstankar mot familjen. Här Guthkelch tillsammans med mamman Molly Blythe, tvillingarna Kristen och Lauren, samt mormor Claire Blythe. Foto: Axel Öberg

Männen bakom diagnosen ångrar sig

Publicerad

Norman Guthkelch, 99, ångrar sig djupt.

Det var hans studie från 1971 som lade grunden till den i dag så kritiserade skakvåldsdiagnosen. I dag backar han och flera andra av skaparna bakom shaken baby syndrome.

- Det är dålig vetenskap, jag känner mig hemsk, säger Norman Guthkelch som nu hjälper skakvåldsläkarnas offer.

December 1968, på den amerikanska marinkårens forskningslabb utanför Washington, spänner hjärnforskaren Ayub Ommaya fast en nedsövd apa i en stol på hjul. Ytterligare 49 apor ska gå samma öde till mötes.

Med huvudet utan stöd placeras de på stolen som står på en räls. Med kraftigt lufttryck skjuts de rakt in i en vägg. Sedan studeras resultaten. 15 av de 50 aporna har fått skador i hjärnan.

Testet blir embryot till det som ska bli shaken baby syndrome.

Tre år senare, när Norman Guthkelch lanserar sin teori om blödningar i hjärnan på små barn, föds diagnosen som ska komma att drastiskt förändra livet för tiotusentals människor.

I dag lever han varje dag med sorgen över hur hans forskning kom att användas.

- Det har funnits stunder där jag önskat att jag aldrig gjort studien, säger Guthkelch.

En rad fällande domar

Med Guthkelch studie som grund skapade andra forskare den formella shaken baby syndrome-diagnosen.

De tre symtom som konstaterats, olika former av blödningar i hjärnan och ögonen, kopplades direkt till misshandel vilket med tiden ledde till fällande misshandelsdomar i en lång rad fall.

Men Guthkelch menar i dag att de typiska skakvåldsrelaterade skadorna kan ha naturliga förklaringar och att ytterligare forskning krävs innan människor kan dömas och få sina barn omhändertagna.

Han berättar hur namnet shaken baby syndrome föddes sedan han lämnat över sin studie till forskaren John Caffey.

- Caffey och hans kollegor döpte då diagnosen. Vilket jag inte uppskattade. När jag många år senare återvände till detta forskningsområde hade jag ingen aning om vad som pågått.

- En av principerna inom det brittiska rättsväsendet, och jag tror också det svenska, är att du är oskyldig tills motsatsen bevisats. Men här säger vi att "du var ensam med barnet, därför är du skyldig". Det är väldigt allvarligt. Det borde aldrig ha blivit så.

Fallet lades ner

Guthkelch menar att förespråkarna för diagnosen är på ett korståg efter fall av barnmisshandel.

- De tror säkert på det. Men det gör inte jag. Faktum är att en del av bevisen de kommit med stämmer inte. Det är dålig vetenskap.

Också en annan av shaken baby syndromes skapare, Ayub Ommaya, har offentligt tagit avstånd från diagnosen. Innan han gick bort 2008 kritiserade han diagnosen och sättet hans studier använts på. Istället vittnade han till fördel för de misstänkta i uppmärksammade barnmisshandelsfall.

En av hans närmaste kollegor, hjärnforskaren Ronald Ucinski i Virginia, USA, hade Ommaya som mentor.

- Han ansåg att hans arbete hade misstolkats. Hela diagnosen är byggd på den här misstolkningen av testet på apor som ledde fram till diagnosen. Men diagnosen har aldrig blivit bekräftad i vetenskapen.

En annan amerikansk läkarprofil, neurokirurugen John Plunkett, är inne på samma linje.

- Du kan inte orsaka hjärnskada utan att först orsaka nackskador. Och vi har inte sett ett enda sådant fall. Inte ett enda, säger Plunkett.

Hjälper läkarnas offer

När Expressen besöker Norman Guthkelch är tvillingflickorna Kristen och Lauren, 14 månader, och deras mamma Molly Blythe, 29, på besök.

Hela familjen kallar honom "grandpa Norman" - och deras "hjälte" - och träffar honom så ofta de hinner. När flickorna var nyfödda misstänkte en läkare att Kristen blivit skakad och föräldrarna förlorade vårdnaden. Molly hade nästan gett upp hoppet om att få dem tillbaka när Norman fick höra talas om fallet.

Efter att ha satt sig in i fallet skrev han ett långt brev till rätten där han intygade att inget i journalen talade för att Kristen blivit misshandlad - och att hans teorier på inget sätt kunde användas för att bevisa detta.

Strax efter lades fallet ner och flickorna kunde återförenas med sin mamma.

- Vi är så tacksamma för allt han gjort för oss, säger Molly Blythe.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag