Stefan Djurisic, Emelie Pedersen och Noshin Maksud anser att tjejer är mer drabbade än killar. "Det är mycket känslor inblandade", säger Noshin. Foto: Anna-Lena Mattsson
Stefan Djurisic, Emelie Pedersen och Noshin Maksud anser att tjejer är mer drabbade än killar. "Det är mycket känslor inblandade", säger Noshin.  Foto: Anna-Lena Mattsson

"Många kompisar har mobbats via internet"

Publicerad
Uppdaterad
Mobbaren rör sig inte bara på skolgården. Genom nätet och mobilen följer den sitt offer dygnet runt. Noshin Maksud, 16, Emelie Pedersen, 17 och Stefan Djurisic, 16, ser näthatet varje dag.
- Elaka kommentarer finns överallt, säger Stefan.
Näthatet frodas på Facebook, twitter, bloggar och andra nätforum. Bilder och uppgifter sprids lika snabbt som rykten och skvaller blir till "sanningar".
- Det verkar bli vanligare att skapa falska Facebook-konton, då kan man vara anonym även där. Det drabbade min kompis som blev utsatt för hot, säger Noshin Maksud.
På Facebook finns en "gilla"-knapp som man kan trycka på om man gillar något som någon annan skrivit. Michaelas mamma Johanna Eneberg. Michaela Silfverberg, 14, tog sitt liv efter mobbningen. Foto: Christer Wahlgren
- Folk trycker gilla på elaka kommentarer som rör en viss person, säger Emelie Pedersen. Amanda Orre ett av offren för nätmobbning. Foto: Mats Samuelsson

Flickor mer utsatta

De tre vännerna är överens om att tjejer är drabbade av nättrakasserier i större utsträckning än killar.
- Tjejer vill ha uppmärksamhet, de är avundsjuka på varandra. Det är mycket känslor inblandade, säger Noshin Maksud.
Även bland killar förekommer negativa kommentarer, men det är annorlunda, enligt Stefan Djurisic.
- Det är inte lika mycket mobbning, utan mer tjafs. Påhoppen kanske mer handlar om vilket fotbollslag man håller på än vad man har på sig och hur man ser ut. Man ska försöka att inte bli provocerad och bara ignorera, även om det så klart inte är okej, säger han.
De känner alla någon som blivit utsatt på ett eller annat sätt.
- Jag har många kompisar som har blivit mobbade via internet. Ibland tror jag inte att personerna som skriver förstår hur mycket det sårar. Jag har själv fått till exempel bildkommentarer som inte varit så roliga, säger Emelie.
Hittills finns mycket lite forskning kring nätmobbning, men man vet en sak. Det hänger ihop med det som sker i skolan. Tolv procent av Skolinspektionens kritikbeslut mot skolor 2009 gällde brister i arbetet mot kränkningar på nätet och via sms.
- Vi ser att det är ett stort problem där utsatta elever mår extremt dåligt. Skolan måste bli bättre på att fånga upp det som sker på nätet, för det hänger oftast ihop med det som sker på skolgården, säger Lars Arrhenius, barn- och elevombud vid Skolinspektionen.

Den utsatte aldrig i fred

Första halvåret 2010 fick Skolinspektionen in minst 500 anmälningar om kränkande behandling.
- Den som utsätts får aldrig vara i fred, utan mister sin fristad. Att vara elak är lättare när man slipper se den andras reaktion, säger Sofia Berne, psykolog och forskare kring cybermobbning vid Göteborgs universitet.
Som utsatt kan man rapportera och anmäla bilder, inlägg och enskilda användare. Man ska aldrig radera något som kan användas som bevis.
- Sen ska man prata med både föräldrar och skolan, säger Sofia Berne.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag