Det blev en chockartat morgon för Moskvaborna som var på väg till jobbet.
Flera explosioner skedde mitt i rusningstid i tunnelbanan.
Den första klockan 07.56, lokal tid – 5.56, svensk tid – vid Ljubljankastationen, där ryska säkerhetstjänsten FSB har sitt huvudkontor.
Explosionen inträffade i den andra tunnelbanevagnen. De flesta som omkom befann sig i vagnen, men även på plattformen fanns det dödsoffer.

En till explosion

Omkring en halvtimme senare skedde ytterligare en explosion på en annan station, Park Kulturij. Explosionen inträffade i den femte vagnen, precis när den anlände till stationen.

Många unga dog

Dödssiffran efter de båda explosionerna i Moskvas tunnelbana har stigit till 38 döda, enligt flera ryska sajter. Över 70 uppges ha skadats, för många är tillståndet kritiskt. De flesta dödsoffer var under 40 år. Tre av de döda var utländska medborgare: en från Filippinerna och två från Malaysia.
Det finns inga uppgifter om att svenskar skadats i attentatet.
– Ambassaden står i kontakt med myndigheterna men det är ännu för tidigt att säga vilka nationaliteter som har drabbats, uppger UD vid lunchtid på måndagen.
Tidigare kom uppgifter om en tredje explosion på stationen Prospekt Mira. Men uppgifterna kunde inte bekräftas och säkerhetstjänsten dementerar senare att en tredje explosion inträffade.

Olika uppgifter

Enligt en Moskvabo som Expressen.se har varit i kontakt med råder kaos i den ryska huvudstaden. Olika uppgifter cirkulerar i medier om vad som har hänt och vilka det är som ligger bakom.
Räddningstjänsten hade först svårigheter att ta sig fram till attentatsplatserna på grund av trafikstockningarna i morgonrusningen. Runt Lubjankastationen var det fullt med folk som försökte ringa nära och kära.
– Det är många med mycket svåra skador, sade räddningstjänstens talesmän till Life.ru.

Oklart vem som ligger bakom

Tidigare har militanta tjetjenska grupper tagit på sig flera sprängdåd i huvudstaden, men de senaste åren har det varit lugnt. Däremot har våldet trappats upp i själva Tjetjenien de senaste månaderna.
Den Moskvavänliga regeringen där, men president Ramzan Kadyrov i spetsen, försöker krossa nu ett islamistiskt färgat uppror.
En annan oroshärd är republiken Dagestan som under den senaste tiden drabbats av flera konflikter.
Rebelledaren Doku Umarov som kämpar för ett muslimskt emirat i norra Kaukasus framförde nyligen ett hot:
– Blodet kommer inte längre att flyta bara i våra städer och byar. Kriget kommer till deras städer, sade han i ett uttalande den 15 februari på separatisthemsidan Kavkaz Center.