"Varken lärare eller elever ska behöva vara rädda att bli utsatta", säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand. Foto: Mikael Johansson"Varken lärare eller elever ska behöva vara rädda att bli utsatta", säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand. Foto: Mikael Johansson

"Varken lärare eller elever ska behöva vara rädda att bli utsatta", säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

 Foto: Mikael Johansson
"Man provocerar fram en reaktion från en lärare som lackar ur och gör bort sig", säger Zoran Alagic, presschef på Lärarnas riksförbund."Man provocerar fram en reaktion från en lärare som lackar ur och gör bort sig", säger Zoran Alagic, presschef på Lärarnas riksförbund.

"Man provocerar fram en reaktion från en lärare som lackar ur och gör bort sig", säger Zoran Alagic, presschef på Lärarnas riksförbund.

"Man provocerar fram en reaktion hos lärare"

Publicerad

Med appen Periscope kan alla med en smart telefon direktsända video på nätet.

Nu slår lärare larm om en ny trend – där barnen smygfilmar lärare och elever.

– Att smygfilma och lägga ut är kränkande. Varken lärare eller elever ska behöva vara rädda, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Skolan har stött på ett nytt problemfenomen.

Barn och ungdomar i olika åldrar använder den trendiga appen Periscope för att filma. Bland annat när de medvetet retar upp sina lärare till utbrott – som direktsänds online.

– Det är självklart att det inte får förekomma. Det drabbar både läraren och eleverna. De går i skolan för att få undervisning och utveckla sina kunskaper, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

Lärare smygfilmas av elever som gömmer sina telefoner, samtidigt som de stör på lektionerna.

– Den vanligaste situationen är att man provocerar fram en reaktion från en lärare, som lackar ur och gör bort sig, säger Zoran Alagic, presschef på Lärarnas riksförbund.

Hetsar varandra till mobbning

Lärare vittnar även om elever som filmat under prov, och där man använt mobilkameran som ett redskap för mobbning av andra elever.

I appen går det att skicka in kommentarer under sändningen, vilket leder till att elever hetsar varandra.

Läraren och bloggaren Sara Bruun har hittat flera exempel från sin hemkommun:

"Vid 50 likes slår jag min lärare i röven, vid 30 likes ska jag se till att min lärare får ett flipp", skrev en elev.

Hon skriver om detta i Expressen debatt.

Sänds direkt på nätet

Filmerna är synliga för app-användare i hela världen. Allt man behöver göra är att söka upp skolan inuti appen.

Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet anser att det är problematiskt att ovetande lärare och elever hängs ut, även om fenomenet ännu inte bedöms som omfattande.

– Det behövs en etisk diskussion om hur man använder digitala hjälpmedel, säger Johanna Jaara Åstrand.

Vill inte beslagta mobiler

Läsplattor och smarta telefoner är i dag vanliga hjälpmedel i undervisningen. Lärare har befogenhet att ta mobiler ifrån eleverna, vilket man kanske måste om trenden går åt fel håll. Men Johanna Jaara Åstrand tycker att det är bättre att stoppa det felaktiga beteendet på andra sätt.

– Jag tror att det är viktigt att tiden finns för dialog mellan lärare och elever för att diskutera digitaliseringsetik än generella förbud mot appar och teknik, säger Johanna Jaara Åstrand.

"Så här världen ser ut"

Helena Kvarnsell är förstelärare, bloggare för Lärarnas riksförbund:

– Jag blir lite förfärad över hur det ser ut i ett klassrum där man som elev känner att man vill provocera läraren och lägga ut det på nätet. Jag tänker att det är nåt annat som gått fel än en app som man livesända med, säger hon.

Hennes grundinställning är att det är så här världen ser ut nu och att man måste prata om digital etik och digital kompetens i skolan.

Hon tycker att lärarna måste ändra sitt arbetssätt och lämnar sin plats bakom katedern. Att kunna ha mycket teknik i skolan kräver förtroende mellan lärare och elever, men också eleverna emellan.

– Jag är på en konferens i London nu och här är det lärare som livesänder föreläsningar via Periscope. Kan man visa på det användningsområdet i stället så kan vi använda tekniken för att fördjupa kunskapsbildningen, i stället för att sätta dit lärare man är arg på, säger Helena Kvarnsell.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag