Foto: Björn Larsson Ask / Svd / Scanpix
 Foto: Björn Larsson Ask / Svd / Scanpix

Män gynnas av nya högskoleprovet

Publicerad

Förhoppningen med nya högskoleprovet var att kvinnor skulle nå upp till mäns resultat.

Men det blev tvärtom – männen drog ifrån ytterligare.

Det visar siffror som Svenska Dagbladet tagit fram.

Ändå sedan 1977 då högskoleprovet infördes har män haft ett bättre snittresultat än kvinnor.

I höstas började högskoleverket med en ny utformning av provet, med mer matematik och färre ord och långa texter. Målet med förändringen var att bättre kunna mäta provdeltagarnas studieförmåga, särskilt på högskolans tekniska program. En förhoppning var också att män och kvinnors resultat skulle hamna på samma nivå.

Men enligt statistik som Svenska Dagbladet tagit del av blev det i stället tvärtom.

Inte gjorts undersökningar

På det prov som skrevs i höstas var mäns snittresultat 9,4 poäng högre än kvinnors, av 160 poäng totalt. Den sista gången som det gamla provet gavs, för ungefär ett år sedan, var skillnaden 6,1 poäng av totalt 122.

Högskoleverket vet inte vad skillnaderna mellan män och kvinnor beror på.

– För att fördjupa sig i det måste man veta vilka män och kvinnor som gör provet. Se vilka betyg de har. Och sådana undersökningar har inte gjorts, säger Åsa Rurling, utredare på högskoleverket, till SvD.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag