Elisabeth Massi Fritz gjorde succé när hon berättade att hon i en våldtäktsrättegång frågat en tilltalad hur hans kalsonger såg ut. Foto: Michaela Hasanovic

Elisabeth Massi Fritz gjorde succé när hon berättade att hon i en våldtäktsrättegång frågat en tilltalad hur hans kalsonger såg ut.

 Foto: Michaela Hasanovic
"Jag växte upp i en patriarkal struktur där flickor och pojkar behandlas olika." Foto: Michaela Hasanovic

"Jag växte upp i en patriarkal struktur där flickor och pojkar behandlas olika."

 Foto: Michaela Hasanovic
Elisabeth Massi Fritz har valt att fokusera sin kraft på att hjälpa brottsoffer. Samtidigt vill hon inte ha brottslingar i Sverige. Foto: Michaela Hasanovic

Elisabeth Massi Fritz har valt att fokusera sin kraft på att hjälpa brottsoffer. Samtidigt vill hon inte ha brottslingar i Sverige.

 Foto: Michaela Hasanovic

"Män får aldrig frågor om sina underkläder"

Publicerad

I veckan gjorde Elisabeth Massi Fritz succé när hon berättade att hon i en våldtäktsrättegång frågat en tilltalad hur hans kalsonger såg ut, när hennes klient fått frågor om sina underkläder.

Hon har valt att fokusera sin kraft på att hjälpa brottsoffer. Samtidigt vill hon inte ha brottslingar i Sverige.

– Man kan inte utvisa en svensk medborgare. Jag önskar det fanns en ö dit vi kunde skicka dem, säger hon Massi Fritz.

1992 är Elisabeth Massi Fritz 25 år gammal och arbetar som affärsjurist på en byrå i Stockholm. En dag kliver en kvinna in på hennes kontor och kräver att få 15 minuter av hennes tid. Kvinnan tar av sig sin ena handske och sträcker fram sin hand. Den är svårt brännskadad. Några timmar senare har Elisabeth Massi Fritz fått klart för sig att kvinnan, vars hand hon varit rädd att skada när de hälsade, har blivit misshandlad, hotad och våldtagen i många år av sin man. Kvinnan är också fast besluten vid att just Elisabeth Massi Fritz ska företräda henne. Inte för den erfarenhet hon har då utan på grund av sina språkkunskaper och utländska kultur.

Så börjar historien om hur Sveriges mest kända målsägandebiträde fick upp ögonen för humanjuridiken och la affärsjuridiken bakom sig. I dag, 23 år senare, har hon arbetat med många uppmärksammad som hedersmordet på Pela, sexbrottsdömde polischefen Göran Lindberg, Stureplansprofilerna och Wikileaks-grundaren Julian Assange, som misstänks för våldtäkt.

På ytan verkar hon vara den mest politiskt korrekta människa som Sverige skådat. Hon företräder de utsatta, pratar om jämställdhet och ammar i pauserna under rättegångar. Senast i veckan väckte hon stor uppmärksamhet när hon berättade att hon under en våldtäktsrättegång bett en misstänkt förövare beskriva sina kalsonger, som svar på att rätten frågat om hennes klients trosor.

Men hon har fler sidor än så. På hennes kontor med knarriga trägolv, tunga möbler och moderiktiga stolar står en tavla på golvet. På den ser man Elisabeth Massi Fritz sitta på en motorcykel. Hon är för hårdare straff och tycker inte att det räcker med två års fängelse för våldtäkt. Hon är också för utvisning i betydligt större utsträckning än som används i dag.

– Vi är alldeles för mesiga i Sverige. Människor som begår brott skall utvisas från Sverige. Det är självklart. Vi måste bli effektivare på att ta reda på vad förövarna har för ålder och var de kommer ifrån. Lång i från alla som påstår att de är ensamkommande flyktingbarn är varken ensamkommande eller barn.
Men kunde hon, hade hon velat utvisa alla, även svenskar, som begår grova brott.

– Man kan inte utvisa en svensk medborgare. Jag önskar det fanns en ö dit vi kunde skicka dem, säger hon och ler.

Växte upp med hederskultur

Under intervjun kröker hon inte på ryggen en endaste gång. Det är nästan lite skräckinjagande med folk som aldrig snubblar på orden - oavsett vad man frågar. 23 år av kunskapsinsamlande och intervjuer har gjort sitt.
Men det har inte alltid varit enkelt. Som flicka i en syriansk-libanesisk familj uppfostrades hon i en hederskultur, om än inte en våldsam sådan. Hennes plan på att flytta hemifrån och börja studera möttes av starkt motstånd eftersom hon var ogift. Hon var den första kvinnan i sin stora släkt som gjorde så. Men övertalning och envishet tog hennes till slut från Motala, där hon växte upp, och till Stockholms universitet.

– Jag växte upp i en patriarkal struktur där flickor och pojkar behandlas olika.
Är inte alla uppvuxna i en patriarkal struktur?

– Nej, alla är inte det. Men många, och även många i Sverige.
Att hennes erfarenhet av hederskulturer skulle ha en enorm inverkan på hennes arbetsliv hade hon ingen aning om. I dag är hon Sveriges mest anlitade advokat i just hedersbrott.

– Det började med att jag företrädde Pelas lillasyster i rättegångarna mot hennes farbröder och pappa.

Det var 1999 som den då 19-åriga Pela sköts till döds av sin pappa och farbröder. Hon hade bestämt sig för att slå sig loss från alla måsten och förväntningar. Ha ett eget liv.

– Det mordet fick oss att börja prata om hedersvåld och hedersproblematik i Sverige. Det var oerhört tuffa rättegångar, men till slut dömdes två farbröder för mordet på henne. Pappan blev kvar i hemlandet.

Det riktas ofta kritik mot begreppet hedersvåld, där man menar att det skiljs på invandrares och svenskfödda mäns våld mot kvinnor.

– Det klassiska våldet är det ingen skillnad på, oavsett om du är svensk eller kommer från Fjärran östern. Men när du är uppväxt och lever med hedersnormer så är normerna starkt förknippade med kvinnans sexualitet och frigörelse.

"Kvinnor kan"

Elisabeth Massi Fritz är vad många skulle kalla en "stark kvinna". Hon vill förändra världen. På hennes byrå arbetar bara kvinnor.
Varför?

– Därför att kvinnor kan.

Under sina år som målsägandebiträde arbetar Elisabeth Massi Fritz med kvinnor som utsatts för våldtäkt och andra sexualbrott, människohandel, trafficking. Brott som är belagda med stor skam för de utsatta.

– Kvinnor skuldbeläggs och blir ifrågasatta både i rättssamhället och av allmänheten i stort. I rättegångar frågas de om sina kläder och sexualvanor, som att det har något med saken att göra.

Massi Fritz har även företrätt män som blivit våldtagna, men i rättsalen blir de aldrig bemötta på samma sätt som kvinnor.

– Män får aldrig frågor om sina underkläder eller hur deras sexuella preferenser ser ut.

"Det går väldigt långsamt"

I början av 2000-talet blossade debatten om våldtäktsoffer och hur de bemöts i rättsalar upp. Sverige enades om att förändring behövs. Men 15 år senare har vi inte kommit långt, menar Elisabeth Massi Fritz.

– Det går väldigt, väldigt långsamt. Det är skandal att vi inte pratar högt om det här. Men att ordföranden i mitt mål inte reagerar på frågan om stringtrosan men i kalsongfrågan säger det en hel del, tycker jag.

Ett sätt att komma tillrätta med det är, enligt henne, att satsa på specialiserade domare och nämndemän men även fler specialister inom rättsväsendet.

– Även vi advokater och jurister ska vara specialiserade. I dag har domstolar en lista där vem som helst kan få ett uppdrag oavsett specialistkompetens, det tycker jag är fel. Du anlitar inte en skattejurist om du behöver hjälp i ett brottmål, till exempel.
– Varför ska det sitta domare och döma i våldtäktsmål ena dagen och skattebrott den andra?

Hon menar att det finns vissa domare och nämndemän som inte borde döma i mål som har med sexualbrott att göra, men också fantastiska domare och nämndemän man verkligen vill ha i dessa så svåra mål. Men att det tyvärr är ett lotteri.

– Jag vill ge dessa domare och nämndemän mycket beröm. Struplansprofilerna glömmer jag nog aldrig där domaren från Svea hovrätt gick ut och sa att "ett nej alltid är ett nej". Domare som vågar säga ifrån under processen, som inte låter någon ställa kränkande eller irrelevanta frågor och som vågar döma när det finns tillräckligt med bevis för det. De är mina förebilder oavsett kön.

Men Elisabeth Massi Fritz är hoppfull. Annars hade hon nog inte suttit där och gång på gång förklarat för människor att kvinnor är lika mycket värda som män.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida