"Fläskpannkakan var en sörja", säger mamman Madelene Pettersson (t.v.) Men kökschefen menar att annat än tillagningen spelar in."Fläskpannkakan var en sörja", säger mamman Madelene Pettersson (t.v.) Men kökschefen menar att annat än tillagningen spelar in.
"Fläskpannkakan var en sörja", säger mamman Madelene Pettersson (t.v.) Men kökschefen menar att annat än tillagningen spelar in.
Fläskpannkakan var inte populär bland eleverna. Foto: PrivatFläskpannkakan var inte populär bland eleverna. Foto: Privat
Fläskpannkakan var inte populär bland eleverna.  Foto: Privat
"Ska våra barn verkligen behöva äta det här?" frågade sig mamman Madelene Pettersson i ett inlägg på Facebook. Foto: Privat"Ska våra barn verkligen behöva äta det här?" frågade sig mamman Madelene Pettersson i ett inlägg på Facebook. Foto: Privat

"Ska våra barn verkligen behöva äta det här?" frågade sig mamman Madelene Pettersson i ett inlägg på Facebook.

 Foto: Privat
"Det har blivit lite liv kring det där men det kanske är bra", säger Madelene nu. På bilden syns ytterligare en maträtt som eleverna fick serverade – på papperstallrikar. Foto: Privat"Det har blivit lite liv kring det där men det kanske är bra", säger Madelene nu. På bilden syns ytterligare en maträtt som eleverna fick serverade – på papperstallrikar. Foto: Privat

"Det har blivit lite liv kring det där men det kanske är bra", säger Madelene nu. På bilden syns ytterligare en maträtt som eleverna fick serverade – på papperstallrikar.

 Foto: Privat

Mammans kritik mot skolmaten: "En sörja"

Publicerad

Maten på en skola i Haninge har skapat het debatt.

Det började med att mamman Madelene Pettersson publicerade en bild på en maträtt på Facebook – en rätt som hon beskriver som "gegga".

– Jag har pratat med lärare som smakade och hon spottade ut det, det gick inte att äta.

Efter att hennes barn vittnat om ännu en oaptitlig maträtt i skolan fick Madelene Pettersson från Stockholm nog.

"Ska våra barn verkligen behöva äta det här?” frågar hon sig i ett inlägg på Facebook.

Madelene har även publicerat bilder två maträtter som barnen har blivit serverade på sistone.

"Geggan till vänster ska föreställa ugnspannkaka”, förklarar hon.

Inlägget har delats 500 gånger och skapat stor debatt i kommentarsfältet på Facebook. Det är tydligt att frågan om barnens skolmat engagerar föräldrar.

– Det har blivit lite liv kring det där men det kanske är bra, säger Madelene.

De två maträtterna. Fläskpannkaka till vänster, pasta till höger.

Madelene berättar att hon flera dagar i veckan får betala barnens mat när de är tvungna att äta någon annanstans än i skolans lokaler.

– Jag har en pojke som är sex, en flicka som är 13 och en pojke på 15. Pojken som är sex år har liksom inget val, han kan inte gå och äta någon annanstans. Så det är väldigt jobbigt, säger Madelene, och fortsätter:

– 15-åringen ringer mig i stort sett varje dag, minst fyra av fem dagar i veckan, och jag får betala hans mat. Och det är tungt. Jag är ensamstående liksom.

Äter på papperstallrikar

Den aktuella maten tillagas på Ribbyskolan och transporteras sedan till Tungelstaskolan i Haninge. Det är för att Tungelstaskolan just nu renoverar sin matsal.

Av samma anledning tvingas vissa av Tungelstaskolans elever att äta på papperstallrikar.

– Men man ställer sig frågan: Varför skickas, rent ut sagt, skiten till Tungelsta skola? säger Madelene, och tillägger att även lärare på skolan har varit kritiska till maten som serveras.

– Fläskpannkakan var en sörja. Den andra rätten är från en annan dag och den gick tydligen inte ens att äta. Jag har pratat med lärare som smakade på pannkakan och hon spottade ut det, det gick inte att äta.

"Jag blir ledsen"

Mats Mirén är köksmästare på Ribbyskolan där maten tillagas och han har märkt av den stora diskussionen i sociala medier.

Han erkänner, ”med facit i handen”, att fläskpannkakan inte blev bra – men säger också att den allmänna kritiken är obefogad och orättvis.

– Det är inte maten som är problemet, utan det är elevernas situation med att de äter i baracker. Sedan att någon tar en bild och hänger ut ett skolkök utan att veta… det är bara patetiskt.

Mirén menar att få förstår hur mycket kraft kökspersonalen lägger ner på elevernas mat. Mat som också är näringsberäknad och noga planerad, säger han.

– Och därför blir jag ledsen när man klankar ner överlag för att man har en dålig dag. Då blir jag ledsen.

Det är alltså omständigheterna och inte maten det är fel på?

– Ja, en stor del av det är omständigheterna. Vi lagar all mat från grunden. Jag har 525 elever och 60 lärare som äter här. Plus ungefär 300 pensionärer per termin som kommer hit och äter i vår matsal. Och vi har ju inga sådana problem här.

Vill inte kommentera bilden

Tungelstaskolans rektor Anna Alvring vet att det förekommer kritik, men säger att man arbetar aktivt med att förbättra maten. Och renoveringen är en del av det.

– I omgångar har det varit några som har kommenterat maten, men då har vi kommunicerat med Ribbyskolan kring det. Och det är ett arbete som blir ännu mer intensivt nu, säger hon, och fortsätter:

– – Vi har haft möten på skol- och förvaltningsnivå för att ordna det här, så att det ska bli så bra som möjligt. Och det gör vi delvis tillsammans med eleverna. Det här är en jätteviktig fråga för oss. Det är viktigt att eleverna äter under en skoldag för att orka med skolarbetet.

Tycker du själv att fläskpannkakan ser aptitlig ut?

– Bilden är en del av intrycket, naturligtvis. Att smaka är en annan sak.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag