Madelene Halvorsen chockades när hon öppnade psykologiboken. Foto: PrivatMadelene Halvorsen chockades när hon öppnade psykologiboken. Foto: Privat
Madelene Halvorsen chockades när hon öppnade psykologiboken. Foto: Privat
"Varför måste man ta de här exemplen? Det är ett självklart exempel på idioti. Det skapar något rasistiskt och sexistiskt", säger hon. Foto: Privat"Varför måste man ta de här exemplen? Det är ett självklart exempel på idioti. Det skapar något rasistiskt och sexistiskt", säger hon. Foto: Privat
"Varför måste man ta de här exemplen? Det är ett självklart exempel på idioti. Det skapar något rasistiskt och sexistiskt", säger hon. Foto: Privat
"Det är ett klumpigt exempel som vi inte tycker är lämpligt", säger Magnus Wetterberg, rektor på Stadsmissionens folkhögskola. Foto: Privat"Det är ett klumpigt exempel som vi inte tycker är lämpligt", säger Magnus Wetterberg, rektor på Stadsmissionens folkhögskola. Foto: Privat
"Det är ett klumpigt exempel som vi inte tycker är lämpligt", säger Magnus Wetterberg, rektor på Stadsmissionens folkhögskola. Foto: Privat

Madelene fick en chock av skolboken

Publicerad

Madelene Halvorsen, 29, öppnade en lärobok i psykologi och fick en chock när hon läste ett av kapitlen.

Hon upplevde att texten var såväl rasistisk som sexistisk.

– Jag fick en klump i magen när jag läste det här. Jag fick ont i hela kroppen, säger hon.

Madelene Halvorsen pluggar på Stadsmissionens folkhögskola i Stockholm. Under en av lektionerna i psykologi delades hennes klass upp i grupper som på egen hand skulle läsa ett kapitel i en lärobok.

Till hennes förvåning fick hon läsa exempel som hon upplever vara rasistiska och sexistiska under ett kapitel i läroboken "Psykologi".

Sexism och rasism i undervisningsmaterialet

Det ena exemplet i boken var 20-årige "Ali", som beskrivs nyligen ha invandrat till Sverige från en "isolerad turkisk bergsby".

Han beskrivs ha blivit "muslimskt uppfostrad" och när han besöker en badstrand i Tylösand uppfattar han kvinnorna som går klädda i bikini och topless som "skamlösa".

"Om det inte var så många lättklädda kvinnor på samma plats skulle han utgå ifrån att det var en stor samling prostituerade, antagligen omgivna av sina hallickar. Nu drar han i stället slutsatsen att svenska kvinnor i allmänhet är mycket sexuellt inbjudande och lättsinniga. Antagligen är många av dem också horor, tänker han och känner både ilska, skam och lockelse", står det i början av kapitlet.

Det andra exemplet var "den unge dansken Søren". Han beskrivs tycka att de avklädda kvinnorna ser "ganska alldagliga ut, inte speciellt spännande eller oanständiga".

Båda exemplen bygger på rasism, och kvinnor utmålas som objekt, enligt Madelene Halvorsen.

– Varför måste man ta de här exemplen? Det är ett självklart exempel på idioti. Det skapar något rasistiskt och sexistiskt.

"Helt sjukt"

Hon chockades av fyndet och tycker det är problematiskt att sådana exempel finns i undervisningsmaterial.

– Det är helt sjukt hur man får ge ut en sån här bok i en skola. Jag fick en klump i magen när jag läste det här. Jag fick ont i hela kroppen. Jag känner mig kränkt.

Hon menar att kvinnor blir objektifierade och att stereotyperna inte stämmer överens med verkligheten.

Att boken främst riktar sig till gymnasieelever är något Madelene anser vara väldigt problematiskt.

– Konsekvenserna är att vissa kanske inte ens tänker på att kvinnorna blir objektifierade och att det finns rasism i texten. Då kanske vissa människor tror att det här är verkligheten.

Rektorn: "Klumpigt exempel"

Magnus Wetterberg, rektor på Stadsmissionens folkhögskola, har svårt för exemplen som lyfts i läroboken.

Men om boken kommer fortsätta användas i undervisningsplanen kan han inte ge ett klart besked om.

Är sådana exempel lämpliga i en undervisningsbok för gymnasieelever?

– Flera har reagerat. Vi som skola har ett aktivt likabehandlingsarbete. Vi är väldigt måna om att alla ska vara välkomna och att man inte får uppträda rasistiskt. Om man har en bok som ger uttryck för det kan man kritiskt diskutera det i klassrummet.

Kommer boken finnas kvar i undervisningsplanen?

– Det är ett klumpigt exempel som vi inte tycker är lämpligt. Vi känner oss inte bundna till att ha kvar boken. På vår folkhögskola är det väldigt skilda människor som kommer för att studera. Vi vill verkligen vara öppna och förstå den andre och då blir det här ett avskräckande exempel, säger han och fortsätter:

– Om deltagarna och lärarna efter en diskussion i klassen vill sluta använda boken finns det ingen anledning för oss att ha kvar den.

Men skolan har använt en gammal upplaga av boken. På grund av innehållet togs exemplen bort redan för 10 år sedan, säger Magnus Öljemark, projektledare och redaktör på bokförlaget Natur & Kultur:

– Jag kommer inte riktigt ihåg hur den redaktionella redaktionen resonerade. Men det finns bättre exempel och bättre sätt att förklara hur det kognitiva perspektivet fungerar. Det viktiga är att stycket inte finns kvar.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag