Mireille Pierre har i tio år drivit sin salong uppe bland kullarna som blickar ut över det nu delvis raserade Port-au-Prince. Hennes salong klarade skalvet och i måndags slog hon upp dörrarna igen för första gången.
En av de första kunderna var 29-åriga Jacqueline Meunart.
Jacqueline har bott på gatan sedan 12 januari. Hon är en av de otal haitier som har blivit hemlösa efter skalvet. Men sin värdighet har hon inte förlorat.
- Jag kände att jag var tvungen att komma hit. Jag var så smutsig i håret efter jordskalvet. Det var dags att börja se över min kropp.

Stillastående bilköer

Den första tiden efter jordbävningen var i princip allt stängt i Port-au-Prince. Allt som inte var förstört, vill säga. Men för varje dag som går så återvänder nu bit för bit en del av livet till Haitis huvudstad.
Det märks exempelvis i trafiken. Jag tillbringade timmar stillastående i bilköerna i går. Mest lokaltrafik, färgglada tap-tap-bussar, personbilar, stadsjeepar. Min tolk - Ronald Joanuel - säger vid ett tillfälle att köerna nästan är lika illa som före jordskalvet.
Port-au-Prince blev onekligen fruktansvärt hårt drabbat, men det är långt ifrån varje hus som har rasat samman. Vissa delar ser ut som en krigszon, men i andra är det bara något enstaka hus som har kollapsat.
Så slår ofta jordbävningar. Det dåligt byggda huset faller samman som ett betongkorthus. Grannhuset står kvar, till synes intakt.
Gatulivet är åter intensivt och myllrande. Gatuförsäljarna är tillbaka på många håll och erbjuder allt från kläder till frukt. Barberarna är tillbaka, vatten flödar på sina håll ur kommunala kranar.
DYRA VAROR. Denise Pierres apelsiner är svårsålda. Priset har dubblats efter jordbävningen. Foto: Jörgen Hildebrandt Vi gör en sväng förbi Port-au-Princes största marknad, Croix des Bossales. Det var här slavarna bjöds ut till försäljning under den mörka tid då fransmännen styrde sin slavkoloni St-Domingue.

Sjuder av aktivitet

Marknaden var i det närmaste tom den första tiden efter jordbävningen. Nu sjuder här åter av aktivitet. Det är inte så packat som förr, men åtskilliga försäljare är tillbaka och erbjuder allt från kokosnötter till ris, från färsk korv till bönor.
Denise Pierre är en av dem. Hon bjuder ut apelsiner för cirka tre kronor kilot. Det är dubbelt så mycket som före skalvet.
- Allt har blivit dyrare, säger hon förklarande. Bensinpriset till exempel.
Hon återvände för första gången i måndags och när vi besöker henne på morgonen så har hon ännu inte haft en enda kund.
- Den första dagen hade jag bara en kund. Men det kommer att ta sig. Bit för bit. Men just nu riskerar jag att behöva slänga bort många av mina varor, eftersom de inte säljer.
Rosena Jean, 25, är en av kunderna på marknaden. Det är första gången som hon har kommit hit efter skalvet.
- Jag blev förvånad över att här var så mycket folk och försäljare. Jag trodde att alla var döda.
Hon blir inte glad när hon märker att priset på bönor har gått upp med över 30 procent och försöker förgäves pruta ner det.
"Jag blev förvånad över att här var så mycket folk och försäljare. Jag trodde att alla var döda", säger Rosana Jean, som besökte marknaden för första gången i går. Foto: Jörgen Hildebrandt - Jag har inget arbete nu och väldigt ont om pengar. Så egentligen har jag inte råd att handla här, men jag måste ju. Jag har inget val.

Återuppbyggnaden på gång

Det kommer att dröja år innan Port-au-Prince är på fötter igen, innan staden har återhämtat sig. Men arbetet är i gång. De första grävskoporna är ute och röjer bland betonghögarna.
- Jag tror att det tar tio år innan Port-au-Prince har rest sig, säger Mireille Pierre. Förhoppningsvis blir det en bättre stad denna gång.
Det sker i så fall till ett förfärligt pris.