När mörkret lade sig över det krigsdrabbade Gaza i söndags kväll stormade en stor israelisk styrka Zaitonkvarteret i Gaza City.
Nio månader gamla Joumana al-Samona låg i sin mamma Maisaas famn. De tog skydd i husets bottenvåning tillsammans med Joumanas pappa Taofik, 21, hans föräldrar och två bröder.

Hörde skottlossning

Alla hade extra varma kläder på sig för att klara nattens kyla.
- Vi hörde kraftiga explosioner och skottlossning i området. Efter några timmar beordrade israelerna - via megafon - alla som bor i området att lämna sina hus och samlas i ett enda hus.
- Tillsammans med cirka 70 andra personer trängdes vi i ett enda rum, säger Maisaa till Expressen.
De satt uppe hela natten, inlåsta i huset utan att förstå varför.
Tidigt på morgon försökte några i Maisaas familj till slut ringa SOS för att få hjälp att ta sig därifrån. Men eftersom det var dålig täckning kom de inte fram.

Alla dödades

Tre män gick mot huvudentrén och försökte ringa igen:
- Då slog en raket ner mitt bland dem. Alla tre dödades och några andra skadades. Det uppstod panik och vi som överlevde försökte hjälpa de skadade. Efter mindre än en minut avfyrade israelerna ytterligare en raket mot oss, säger Maisaa.
Hennes make, hans föräldrar och tiotals andra familjemedlemmar dödades i attacken.
Maisaa blev skadad och förlorade medvetandet. När dammet hade lagt sig och hon vaknade kunde hon identifiera sin döde man och hennes svärföräldrar - men hon hittade inte sin dotter.
- Det låg kroppsdelar över hela golvet. Jag trodde att Joumana begravdes under rasmassan. Jag letade igen bland kropparna men hon var inte där, säger Maisaa i en dålig telefonlinje från Shafasjukhuset.
Tillsammans med ett tiotal andra överlevande försökte hon sedan fly beskjutningen från den israeliska armén. Men soldaterna stoppade dem, och de valde att söka skydd i ett hus i närheten.
- Där satt tungt beväpnade israeliska soldater i alla rum. Vi och familjen som äger huset tvingades in i ett rum. Då förstod vi att de höll oss som mänskliga sköldar, säger Maisaa.

Ingen mat

De tillbringade två långa nätter utan mat och vatten i ett och samma rum medan kriget pågick för fullt utanför.
I onsdags morse sa en arméofficer att de fick gå - men på ett villkor.
- Två män tvingades att stanna kvar som gisslan. De trodde att vi skulle informera Hamas om var de var.
- Vi lämnade huset och gick flera hundra meter bland de sönderbombade husen och alla döda kroppar på gatan till ett annat kvarter. Där väntade ambulansbilar och vanligt folk på oss, säger Maisaa.
Det hade då gått drygt två dygn sedan anfallet mot hennes familj, och hon var övertygad om att dottern var död.

"Sorgen är stor"

Men i själva verket klarade sig Joumana. I kaoset efter att den andra raketen träffade huset bars Maisaas dotter ut av en av de överlevande och fördes till Shafasjukhuset där hon opererades för sina skador.
Samma ställe fördes Maisaa till i onsdags förmiddag.
Några timmar senare kunde mor och dotter äntligen återförenas:
- Jag har förlorat min man, hans två bröder, mina svärföräldrar och min mans tre kusiner samt andra familjemedlemmar. Sorgen är stor - men Joumana är hoppet mitt i katastrofen, säger Maisaa och gråter.
Lyckoscenerna hör dock till undantagen på sjukhuset.
Samma dag som Maisaas hem blev beskjutet träffades även filmproducenten Ashraf al-Mashharawis familjs hem av en israelisk raket.

Blev chockad

Ashraf berättar hur han hade ett möte med sitt filmteam på kontoret som ligger i närheten. Han delade som vanligt ut uppdrag till kameramän och reportrar när de fick höra om flyganfallet.
- Efter tio minuter ringer en fotograf och säger att huset blev träffat. Helt spontant sa jag gå och filma det, säger Ashraf.
Men han förstod inte att det var familjens eget hus det handlade om:
- Jag blev chockad och sprang ner från elfte våningen när jag fick reda på det. Det enda jag tänkte på var, hur många släktingar hade jag kvar i livet.

Pojken dog

Hans hustru ringde och sa att de flesta klarade sig - men både Ashrafs bror Mahmoud, 12 och kusin Ahmed, 14, som var på taket och spelade kula, träffades.
- Den ena raketen landade rakt i min kusins kropp. Folk var tvungna att leta efter hans kroppsdelar. Den andra slog ner på taket, säger Ashraf.
Hans bror klarade sig utan splitterskador och fördes till Shafasjukhuset. Där försökte de norska läkarna Mads Gilbert och Erik Fosse att rädda hans liv - men förgäves.
När Ashraf kom till sjukhuset trodde läkarna att han var där i tjänsten. De berättade genast att den lille pojken tyvärr var död.
- De trodde att jag var där för att göra ett nytt nyhetsinslag - de förstod inte att det var min bror det handlade om, säger Ashraf.