Valrörelsen startade sent i väntan på att kriget i Gaza skulle avslutas, och var länge en avslagen historia. Ett krigstrött israeliskt folk ville ha en stark ledare som lovade säkerhet, och inget verkade kunna hota Likudledaren Benjamin Netanyahu.
Han är kallsinnig till fredsprocessen med palestinierna och avvisar allt tal om territoriella eftergifter och ett delat Jerusalem.
För sent insåg Netanyahu att hotet inte kom från vänster, utan från höger.
Netanyahu var premiärminister 1996–1999 och saknas av få – i stället lockas växande skaror israeler av ultranationalisten Avigdor Liebermans parti Yisrael Beitenu, vars väljarbas finns bland fornsovjetiska invandrare.
Trots högervinden i Israel kan därför mittenpartiet Kadima, lett av utrikesminister Tzipi Livni, bli största enskilda parti – och därmed få uppdraget att bilda regering.

Stöd från Olmert

Sent omsider har Livni fått uttalat stöd från sin chef, den avgående premiärministern Ehud Olmert. Värdet på det är dock tveksamt – Olmert är en av de minst populära ledarna i Israels historia.
Kadima är beroende av ett starkt valresultat för sin överlevnad. Det grundades av Ariel Sharon 2005, och tappar det makten väntas många ledarfigurer återvända till sina forna hemvister Likud och Arbetarpartiet.
Hur opinionsläget har förändrats under slutspurten vet ingen, inga mätningar tillåts dagarna för valet. Mätningar i slutet av förra veckan gav Likud några ynka procentenheters ledning över Kadima, med Yisrael Beitenu som tredje största parti.
Arbetarpartiets ledare Ehud Baraks försök att locka till sig "den ryska rösten" från Yisrael Beitenu – han har talat om att döda terrorister när de sitter på toaletten och hånat Lieberman för att han aldrig skjutit någon – tycks ha fallit platt.

Svår regeringsbildning

Det enda som är säkert om valet är att en långdragen regeringsbildning väntar när det är över.
Särskilt Livni väntas få svårt att samla en fungerande koalition, men även Netanyahu lär få problem med att balansera hårdfört sekulära Yisrael Beitenu med ultraortodoxa Shas.
Valdeltagandet, bara 63,5 procent i förra valet 2006, väntas bli lågt även denna gång. Dessutom spås den onormalt varma vintern bytas ut mot kyla, regn och vind under tisdagen.
De drygt 9 200 vallokalerna i Israel och i bosättningar på den ockuperade Västbanken öppnar klockan sju lokal tid (sex svensk tid) och stänger klockan 22 (21 svensk tid).
Kort därpå presenteras vallokalsundersökningar som ger en fingervisning om resultatet.

Tomas Härenstam