Lennart Höglund överfölls av mannen som kom att kallas Thomas Quick för 38 år sedan. Än i dag kan han känna av attacken genom andnöd och plötsliga känselbortfall i låret. Foto: Mikael Sjöberg
Lennart Höglund överfölls av mannen som kom att kallas Thomas Quick för 38 år sedan. Än i dag kan han känna av attacken genom andnöd och plötsliga känselbortfall i låret.  Foto: Mikael Sjöberg

Lennart, 70, är Quicks okända offer

Publicerad

Lennart Höglund, 70, fick lungan punkterad, svåra leverskador och förlorade flera liter blod efter överfallet av mannen som senare kom att kallas Thomas Quick.

Än i dag, 38, år senare, kan han känna av attacken genom andnöd och plötsliga känselbortfall i låret.

När debatten nu rasar om seriemördaren Thomas Quick väljer han att berätta om sina upplevelser för Expressen.

- Jag har ofta frågat mig hur diskussionen sett ut om jag hade dött den där natten. Det var bara minuter bort, säger Lennart Höglund.

Den 7 mars 1974 hade Lennart Höglund, då 32 år gammal, besök av Sture Bergwall i sin studentlägenhet på Skol- gatan 55A i Uppsala.

Hans gäst hade uppträtt vänligt till en början men sedan ändrade han sig plötsligt och gick till attack.

- Han slog mig först med en stekpanna i huvudet. Jag blev lite chockad och omtöcknad. Då gick jag in på toaletten och det var när jag kom ut därifrån som han kom farande emot mig. Jag minns än i dag hur hans blick såg ut.

Sture Bergwall hoppade på honom med en kniv i handen och högg - överallt där han kom åt.

- Jag träffades i ryggen, benet, i tarmarna, min vänstra lunga punkterades och jag fick fyra hugg i levern. Tolv gånger högg han mig.

Låg i en pöl av blod

Bergwall flydde från lägenheten och kvar låg Lennart i en pöl av sitt eget blod, en del av blodet hade också stänkt upp på väggarna.

- Han verkade inte särskilt påverkad och agerade iskallt och medvetet när han torkade bort sina fingeravtryck och tog med sig kniven innan han gick.

Lennart Höglund lämnades ensam kvar och fick slita för att få ha sitt liv i behåll.

- En månad tidigare hade jag installerat telefon där i lägenheten och jag tänkte att jag var tvungen att ringa 90 000 för att få hjälp. Jag märkte hur konturerna av min lägenhet började försvinna från mitt synfält.

Han lyckades ringa efter hjälp men ambulanspersonalen kunde inte ta sig in i porten för att hjälpa honom. Svårt medtagen av huggen tvingades han då att kämpa för sitt eget liv för att kunna få hjälp.

- Jag kröp ut på alla fyra ur lägenheten till hissen och sedan kom jag så småningom till Akademiska sjukhuset.

- Jag var en hårsmån ifrån döden, det berättade docenten för mig efteråt. Jag hade förlorat över tre liter blod.

När Lennart vaknade upp efter operationen på sjukhuset kom polisen med fotografier av flera män till sjuksängen. Han kunde direkt peka ut Bergwall.

- Det var han som gjorde det, sa jag direkt. De berättade att han nekade men jag sa att släpper ni ut honom så släpper ni ut den som har gjort det.

Hade redan dömts

På den sjunde dagen medgav Bergwall i polisförhör att det var han som hade utfört dådet. Men trots erkännandet kom han aldrig att ställas till svars i en rättegång för vad han gjort mot Lennart.

Dåvarande länsåklagare Robert Clémentz vid länsåklagarmyndigheten i Uppsala beslutade om åtalsunderlåtelse för brottet som var rubricerat som försök till dråp.

Thomas Quick, nu Sture Bergwall.Foto: Ylwa Yngvesson
Åklagaren redogjorde i beslutet att brottet begåtts på samma sätt som Lennart berättat men det var inte nödvändigt med någon rättegång eftersom Bergwall redan hade dömts till rättspsykiatrisk vård för andra brott.

"Brottet har uppenbarligen begåtts under inflytande av sådan själslig abnormitet som avses i 33 kapitlet 2 paragrafen brottsbalken. Sluten psykiatrisk vård har kommit till stånd. Åtal är ej påkallat av särskilda skäl. Åtal skall ej ske ."

- Det blev aldrig någon rättegång som det borde ha blivit. Det här räddade honom, han togs tillbaka till Säter, säger Lennart Höglund.

Beslutet fattades den 10 april samma år, drygt en månad efter överfallet och kort efter att Lennart skrevs ut från sjukhuset efter fyra veckor.

- Tiden efter var ett helvete. Jag avbröt mina studier och flyttade ifrån lägenheten.

Han berättar att överfallet kommit att prägla hela resten av hans liv från 1974 men att han ändå varit fast besluten om att leva sitt liv.

Han utbildade sig och har arbetat bland annat som assistent på socialförvaltningen.

Märkt av attacken

Men han är ändå märkt av attacken för 38 år sedan.

- Jag har haft ont och andnöd av och till. För att inte tala om de psykiska besvären. Jag har fått en återhållsamhet gentemot andra människor och jag är fortfarande rädd för att den här mannen ska dyka upp igen.

Det är först nu, i en tid där debatten om rättsröta efter morddomarna mot Thomas Quick rasar, som han väljer att träda fram och berätta om sina upplevelser med namn.

- Man kan fråga varför jag väljer att göra det här nu. Det är för att det känns som om att det han gjorde mot mig inte räknas. Man har pratat om att någon nästan blev ihjälslagen 1974, men hur hade det sett ut om jag faktiskt avlidit, för jag är över- tygad om att det var tanken från hans sida. Skulle man ha pratat på samma sätt då?

- De som säger att han är oskyldig till allting, skulle de säga samma sak om jag hade dött? Det är något jag har funderat på under den här tiden.

"Fruktansvärd händelse"

Sture Bergwall, som tidigare hette Thomas Quick, beklagar i dag kniv- överfallet mot Lennart Höglund och att det inte blev någon rättegång.

- Det är en fruktansvärd händelse. Jag hade tagit trikloretylen och var väldigt påverkad. När han kom ut från duschrummet upplevde jag det som att han var ett monster som jag var tvungen att försvara mig emot.

Sture Bergwall säger också att han tycker att en rättegång borde ha genomförts.

- Det finns också de som använder det här fallet som ett slagträ i Thomas Quick- debatten och det tycker jag är olyckligt, säger Sture Bergwall.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag