Madeleine Leijonhufvud. Foto: Cornelia Nordström
Madeleine Leijonhufvud. Foto: Cornelia Nordström

Leijonhufvud: Stoppa drickande med barnen

Publicerad

LONDON. Madeleine Leijonhufvud, professor emeritus i straffrätt, vill att vårdnadshavare ska hålla sig nyktra med sina barn.

Därför föreslår hon nu att en lag om vårdnadsfylleri, motsvarande rattfyllerilagstiftningen, ska införas.

– Det är en väldigt riskabel situation för barn när det inte finns någon som är i stånd att sköta tillsynen eller ta det till sjukhus, säger Leijonhufvud till DN.se.

I dag beräknas omkring 200 000 barn i Sverige leva med föräldrar som dricker för mycket, eller som missbrukar droger. Under IOGT-NTO:s Juniorförbunds seminarium under Almedalsveckan presenterade Leijonhufvud ett förslag som skulle göra gällande att föräldrabalken ändras. Förslaget skulle syfta till att vårdnadshavares missbruk skulle klassas som ringa misshandel – som också kan vara psykisk.

Hon tror att de reella ingripandena bara kommer att ske i familjer med mycket utpräglat missbruk.

Tror på höjd medvetenhet

– Det måste vara mer än att någon tar ett glas vin, säger Leijonhufvud till TT.

Samtidigt tror hon att medvetenheten skulle höjas och att alla barn i förlängningen kan ha nytta av lagstiftningen.

– Det skulle finnas i bakhuvudet på oss alla, säger hon till TT.

Jämför med barnaga

Madeleine Leijonhufvud jämför vårdnadsfylleri med lagen om förbud mot barnaga som infördes i Föräldrabalken 1979. I första hand handlar det om att ändra folks beteende.

– Jag vill få i gång en diskussion kring detta. Har vi lyckats få bilförare och gravida kvinnor att avstå från att dricka alkohol är detta nästa grupp att inrikta sig på, att vårdnadshavare tar ansvar och avstår från alkohol, säger hon till DN.se.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag