Polisens möjligheter att komma åt trakasserier på nätet och olaglig fildelning ska öka, enligt ett nytt förslag, som också gör det lättare att pejla mobiltelefoner.
Samtidigt skärps kontrollen av hur polisen sköter övervakningen.
Det ska räcka med brottslighet som straffas med böter för att polisen ska få ut uppgifter om vem som har ett visst IP-nummer, föreslår regeringens utredare Stefan Reimer.
- Det ska inte som i dag krävas fängelsenivå, säger han.
Regeringen har redan föreslagit en lagändring som ska ge musik- och filmbolag rätt kräva ut uppgifter om IP-adresser som använts för illegal fildelning. Då motiverade justitieminister Beatrice Ask (M) det häftigt kritiserade förslaget med att det var en mjukare civilrättslig väg att komma åt sådan fildelning.
Samma som branschen
Men redan innan den så kallad Ipred-lagen är antagen i riksdagen förslås nu, på Asks uppmaning, att även polisen får samma rätt.
- Det är väl ändå rimligt att polisen har åtminstone likvärdiga möjligheter. Jag tycker inte det är konstigt, säger hon.
Reimer framhåller att förslaget inte bara öppnar för polisiär fildelarjakt, utan också bekämpning av andra nätbrott.
- Vi har alla dessa trakasserier på internet, olaga hot, ofredande och förtal, där det här krävs för att man överhuvudtaget ska kunna utreda brotten, säger Reimer.
Huvudförslaget handlar dock om att skärpa tillsynen av säkerhets- och kriminalpolisers tillgång till uppgifter om vem som kommunicerat med vem via telefon, fax, sms eller e-post. I dag görs närmare 10 000 sådana förfrågningar av kriminalpolis enligt lagen om elektronisk kommunikation (LEK) som varken kräver misstänkta eller domstolsinblandning.
Reimer föreslår att den möjligheten slopas. När polisen utreder brott ska i stället lagen om hemlig teleövervakning användas, som kräver en misstänkt brottsling, domstolsbeslut och en rad andra villkor. Den lagen används i dag för omkring 1 300 förfrågningar.
Ny underrättelselag
För att kompensera skärpningen föreslår Reimer också en ny lag som ska ge polisen rätt till uppgifterna i underrättelsesyfte. Då ska det räcka med beslut från en högt uppsatt polischef. Denna spaning ska i fortsättningen också övervakas av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, vilket inte sker i dag.
Polisen ska enligt förslaget också få rätt att pejla var mobiltelefoner befinner sig, även om ingen talar i dem, såväl för brottsutredningar som i underrättelsesyfte.
Reimer beskriver det som att reglerna får en "uppmjukning under mer rättssäkra former".
- Det är otroligt viktigt att vi får ett underlag så att vi kan förstärka rättssäkerheten kring den här användningen av uppgifter, säger justitieminister Ask, som nu ska sända förslaget på remiss.
Av Karl Vicktor Olsson/TT Owe Nilsson/TT
