Med bara några dagar till första advent släcker Christian von Koenigsegg hoppets låga - den som tändes när han klev in och förklarade att han ville ta över det anrika bilföretaget Saab.

På tisdagskvällen är det mörkt i fönstren till fabriken på Stallbacka industriområde, och en ensam Opel står parkerad innanför staketet vid huvudingången, fångad i en ny tid.
General Motors behåller Opel, men Saabs framtid känns lika konturlös som stjärnhimlen över Västsverige denna sena kväll i november.
Håkan Danielsson, ingenjör och fackordförande vid Saab Automobile, har svårt att finna ord.
- Jag fick just veta det här för en stund sedan. Jag känner mig ganska omtumlad, säger han.

Det går att förstå. Han är precis hemkommen från Stockholm där han fått Sveriges Ingenjörers förtjänsttecken för "extraordinära insatser i en kritisk situation". Han hann inte glädja sig länge, lika kort tid som de Saabanställda som nyss fått tillbaka sina jobb.
Saabmuseet är stängt förstås, eftersom det snart är natt. Även här hänger det överdimensionerade plakatet som säger "Start of a new era", men ett bilmuseum skapar inte många jobb.
På puben Bishop Arms inne i Trollhättan står Hans Löfman och Erik Öhgren och dricker gravöl. Nej, det gör de egentligen inte. De vill vara positiva, precis som Saabkompisarna på whiskyprovningen häromkvällen.

De drar fram exempel på andra svenska industristäder som repat sig trots nedläggningar. De spekulerar i vad som kan tillverkas i lokalerna om det inte blir några fler bilar. Kanske vindkraftverk, som Maud Olofsson sagt.
Men en bilfabrik är en bilfabrik, och dyr och svår att ställa om även bara till en annan bilmodell. Frågan är kanske inte hur bilfabriken ska räddas, utan hur det stora industriella kunnandet - som många är överens om att det verkligen finns - ska bevaras. Är Saab därmed fortfarande Trollhättans hopp?

Ute på torget intar två unga män en galghumoristisk ståndpunkt. Det kan de göra, de jobbar på Volvo Aero.
- Vi valde rätt sida av staketet, säger Albert Ericsson, och syftar på att Saab och Volvo ligger sida vid sida på industriområdet.
- Lite som spiken i kistan, slår Anders Oscarsson fast om Saabs öde.
Samma attityd tycks Trollhättans motettkör ha. På en reklampelare nära korvkiosken på torget sitter beviset: redan i söndags framfördes "Den yttersta domen", ett verk av den tyske kompositören Louis Spohr.
Affischen hänger kvar i Trollhättans centrum, på övertid som mycket annat här, men snart kommer någon och plockar ned den för gott.