Det är en märklig och ovanlig dom. I rättssamhället Sverige kan du skjuta en försvarslös 15-åring i bröstet på nära håll, slippa straff och dessutom få tillbaka ditt vapen och din ammunition. Sedan är det bara att ladda om, vilket den 50-årige jägaren dessutom uppenbarligen gör utan att vara medveten om det.
Risken för återfall är omöjlig att bedöma, enligt Peter Andiné, som ansvarade för den rättspsykiatriska undersökningen. Risken för återfall är medelhög, enligt J Richard Tuck, expert vid socialstyrelsens rättsliga råd.
Jag förmodar att det betyder att 50-åringen från Rödeby vid hög stress åter kan bli helt väck under två minuter, skjuta ihjäl ytterligare en tonåring och gå fri en andra gång.

Den friande domen inriktar sig på att Rödebypappan inte har begått gärningarna uppsåtligen, att utredningen ger "tungt stöd" för att han "i det närmaste saknat förmåga att medvetet överväga sitt handlande och inse konsekvenserna av detta".
"I det närmaste?" Under två minuters psykotiskt rus begriper inte längre en jägare att om man avlossar ett hagelgevär på en meters håll mot en människas bröst så kan man skada och till och med döda.
Däremot kan samma jägare under samma psykosnära tillstånd mycket väl ladda om sitt gevär flera gånger, springa i fatt sitt byte och sikta så bra att han träffar sina mål med stor precision, alla fyra skotten.
Jag kan bara tycka att om laddandet, siktandet och skjutandet sitter i ryggmärgen borde möjligen insikten om vad laddandet, siktandet och skjutande ger för effekt också sitta där.

Tingsrätten i Blekinge struntar totalt i åklagarens utredning, och säger att försvarets version av händelseförloppet gäller.
I skuldfrågan lutar sig domen mot inget annat än den psykiatriska undersökning som säger att under två ödesdigra minuter förstod inte jägaren att han kan skada den han skjuter mot.
Självförvållad berusning fick högsta domstolen att döma Mattias Flink till livstids fängelse för mord 1995, trots att han hade en svår psykisk störning vid gärningen. Att Rödebypappan druckit alkohol, enligt hans första uppgift så mycket som en kvarting whisky, och hade 1,3 promille i blodet, ignorerar tingsrätten också.
Vi måste acceptera att vissa människor, på grund av djup psykisk störning inte är ansvariga för sina handlingar, till och med när det gäller dödandet av en medmänniska. Men att störningen varar i två minuter och skytten sedan har rätt att gå ut i frihet och ladda om geväret känns minst sagt stötande.