Det folkliga stödet har varit stort för att Astrid Lindgren skulle få pryda en av de nya sedlarna som kommer om fyra-fem år. Omröstningarna på webben understryker författarens popularitet. Aktivistgrupper och Facebooksidor har kämpat länge för att få Astrid Lindgren på 200-kronorssedeln.
”Bara” en simpel tjuga måste betecknas som ett fiasko för Astrid Lindgrenrörelsen.
Sett till upplagan, det vill säga antalet sedlar i omlopp, är operasångerskan Birgit Nilsson den stora vinnaren i Sedel-Idol. Vid årsskiftet fanns 116 miljoner femhundringar där ute i plånböcker och kassaapparater, en överlägsen etta i bland svenska sedlar, med hundringens 94 miljoner exemplar som god tvåa.

Även när det gäller det ekonomiska värdet drog Birgit Nilsson en vinstlott. Det sammanlagda värdet på de femhundringar som cirkulerar är 58 miljarder kronor, vilket är dubbelt så mycket som tvåan: tusenlappar för 29 miljarder kronor.
Men den stora frågan är förstås hur vår sedelanvändning ser ut om fem eller tio eller femton år. Är tjugan ett mynt? Har vi infört euro? Och framför allt: är det inte dags att börja använda kort även för betalningar under 100 kronor?
I riksbankens statistik går att avläsa att volymen kontanter ute i samhället för tredje året i rad minskar. Det är ett klart trendbrott. Vi betalar numera mer med kort än med kontanter, oavsett om man räknar antalet betalningar eller värdet av betalningarna.
Fortfarande är vi, av gammal vana, mer benägna att använda kontanter när vi köper för belopp under 100 kronor. I riksbankens enkät från slutet av 2009 var det så många som 63 procent som svarade att de betalade med sedlar och mynt när de handlade för under 100 kronor.

För nio år sedan kostade det mindre för samhället om vi använde kort för allt som kostade över 70 kronor, men enligt vice riksbankschef Lars Nyberg är summan lägre i dag.
I morse gick jag ut till Seven Eleven och köpte två lite mjöl och en paket havregryn, körde in mitt bankkort med chip i apparaten, tryckte min kod och godkände summan. Enkelt, smidigt, inga skrynkliga tjugor eller skramlande mynt tillbaka.
Att sätta populära och omtyckta svenska kulturmänniskor på våra sedlar kanske är helt fel. Ur samhällsekonomiskt perspektiv vore det bättre att sedlar och mynt blev mindre populära, att vi medborgare använde kortbetalningar oftare, även för mindre summor.

Vi borde kanske sätta några av de mest illa omtyckta svenskarna på sedlarna: Helge Fossmo, mördarpastorn i Knutby. Några av de värsta dokusåpakändisarna. Vattenfalls förre vd Lars G Josefsson. Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.
Här kommer ett förslag till kreditkortsföretagen för att göra kortbetalningarna populärare. Sätt Greta Garbo på mitt nästa kort. Låt någon annan få Astrid Lindgren. Låt oss själva välja vilken avliden hjälte vi vill ha på vårt kreditkort eller kontantkort. Ett Mastercard med August Strindberg, ett American Express med Monica Zetterlund, ett Visa med Olof Palme. Bäst av allt: ni får idén alldeles gratis.