Vännen och kollegan Lars Adaktusson började jobba med Jarl Alfredius redan på 1970-talet, på Sveriges Radio.
- Sedan gick han till tv före mig. Jag kom dit 1987 och vi arbetade ihop på Aktuellt, berättar Lars Adaktusson.
Duon blev vänner, även om de inte umgicks till vardags.
- Vi gick på varandras fester och så, vi blev så nära vänner man kan bli med människor som man jobbar ihop med, beskriver Lars Adaktusson.
Hur skulle du beskriva honom som journalist?
- Som enormt ambitiös, det är det första som kommer till mig. Han var otroligt noggrann i sina förberedelser. Få var lika grundligt pålästa som han var när han kom till redaktionen och när han satte sig i en situation där han skulle göra en utfrågning eller stå i en nyhetssändning. "Jalle" levde med nyhetsflödet dygnet runt. Han hade alltid hört senaste Ekot och läst senaste tidningarna.

Professionell

”Oerhört professionell” är orden som kommer till Lars Adaktusson för att beskriva vännen som tv-personlighet och programledare. Det gällde allt från att skriva texter och framföra dem, till att agera framför kameran.
Är det något speciellt minne som kommer till dig när du tänker på honom?
- Det är alldeles för många minnen. Han hade en skön humor. Det var alltid kul att skoja med "Jalle" och vi hade en rolig jargong. Som arbetskamrat var han en omedelbar och spontan person. Sedan fanns det förstås enskilda sändningar som fick kritik. Sarajevosändningen (under kriget) blev omdiskuterad till exempel. Jag tycker att det var ett bra initiativ att flytta ut programmet och programledaren som man gjorde, att man visade att han var på plats. Vad man än tycker om den sändningen så blev det ett väldigt spännande tv-program, säger Lars Adaktusson.

Ingen hemlighet

De träffades senast när Aktuellt firade 50 år, då Jarl Alfredius var med. Att Jarl Alfredius var sjuk var ingen hemlighet.
- Det var otroligt roligt att han orkade. Han var en av Aktuellts stora programledare under många år.
Hur mådde han då?
- "Jalle" var märkt av sjukdomen och var väldigt trött. Han gick hem rätt tidigt, men vi var alla glada att han var med just den kvällen, berättar Lars Adaktusson.