"Föräldrar borde försöka inte stressa upp sig för mycket. Ha lite is i magen och fundera över vad skolan ska vara till för. Om man lägger stor tyngd vid uppfostran och praktiska frågor tar det tid från pedagogiken", säger Margareta Liljequist. Foto: Christer Järeslätt
"Föräldrar borde försöka inte stressa upp sig för mycket. Ha lite is i magen och fundera över vad skolan ska vara till för. Om man lägger stor tyngd vid uppfostran och praktiska frågor tar det tid från pedagogiken", säger Margareta Liljequist. Foto: Christer Järeslätt

Lärarens hyllade brev sprids på Facebook

Publicerad

Föräldrar, förvänta er inte att vi ska uppfostra era barn. Mejla inte hela tiden. Ifrågasätt inte allt vi gör.

Lita på oss. Vi vet vad vi gör.

Budskapet från läraren Margareta Liljequist har delats nästan 6 000 gånger på Facebook.

– Om vi vill höja skolans status måste vi tänka över vad vi vill att lärarna ska göra. Ska vi svara på mejl eller ska vi utveckla, undrar hon.

En lärare är ingen dålig förebild för att hon lyssnar på Kartellen. En lärare har rätt att göra stavfel i veckobrevet utan att anklagas för att vara inkompetent. En lärare ska inte behöva hålla extra utvecklingssamtal i mataffären.

Margareta Liljequist.Foto: PRIVAT
Så skriver Margareta Liljequist i det inlägg som nu sprids snabbt i lärar- och föräldrakretsar. Statusar som "Så bra skrivet", "Föräldrar, LÄS!" och "Lite eftertanke till alla föräldrar med barn i skolan..." följer med.

Mejlen stjäl lärarnas tid

Liljequist vill ha mer tid till lärarjobbet. För att nå dit vill hon ha föräldrarnas hjälp på tre punkter:

  • Uppfostra era barn hemma. Det är er uppgift att lära dem säga tack för maten och ursäkta.
  • Sluta mejla lärarna om mötestider och info ni kan hitta på andra sätt. Det stjäl enorma mängder tid.
  • Ifrågasätt inte lärarnas arbete av ren rutin. Lita på pedagogerna vet hur de ska göra sina jobb.

Tappar föräldrarnas ansvar

Redan när Margareta Liljequist skrev statusen i vintras blev den omtalad på Facebook. Nu har den tagit ny fart.

– Det är sådant otroligt fokus på skolan och lärarna. Man tappar vilket ansvar hemmet har, att vi har delad vårdnad om barnen, säger Liljequist, som är språklärare på högstadiet och pedagogisk utvecklingsledare på Runbacka skolor i Sollentuna.

Nu har statusen nått 6 000 delningar på Facebook, något hon absolut inte hade väntat sig. Såväl föräldrar som lärare kommer fram och pratar om inlägget.

– De säger "men Gud, sådär har jag gjort själv". Folk har känt igen sig från alla perspektiven, även elever.

Finns det någon enkel lösning?

– Föräldrar borde försöka inte stressa upp sig för mycket. Ha lite is i magen och fundera över vad skolan ska vara till för. Om man lägger stor tyngd vid uppfostran och praktiska frågor tar det tid från pedagogiken, säger Margareta Liljequist, som själv är förälder.

Efterlyser gemensam kraft

Hennes bästa tips är föräldramöten där barnen är med.

Föräldrar, lärare och elever måste gemensamt tänka: Vi vill alla vårt bästa.

– Och lärare måste vara tydliga med vad vi förväntar oss av föräldrarna. Det här är ingen känga. Det är en tankeställare till alla som har med skolan att göra.

 

LÄS HELA MARGARETAS FACEBOOK-BREV:

 

"Tror att alla lärare i Sverige skulle vilja snabbspola fram två veckor nu! Till alla föräldrar där ute! Gör en god gärning nästa år och avlägg följande nyårslöften:
När mitt barn säger att läraren har varit orättvis ska jag först fråga vad mitt barn gjorde precis innan...

När jag inte kommer ihåg viktig information som jag redan har fått tidigare mejlar jag först en annan förälder innan jag mejlar läraren.

Jag måste komma ihåg att varje liten sak jag ber läraren att fixa tar tid som istället skulle kunna ägnas åt att planera och utvärdera bra undervisning som gynnar mitt barn.

Om mitt barn har fyllt tio år är det fullt kapabelt att själv fråga läraren om diverse saker och bör kunna ta ansvar som inte bör läggas över på mig som förälder eller på barnets lärare. (Förutsatt att barnet inte har en diagnos eller är allvarligt sjukt.)

Om en lärare ringer för att berätta om något som har hänt i skolan ska jag alltid utgå från att läraren ringer för att hen är orolig och bryr sig om mitt barn, och inte bara för att klaga.Tro det eller ej... Lärare har viktigare saker att göra än att ringa och gnälla för gnällandes skull...

Om jag har synpunkter på undervisningen ska jag hålla ut ett tag innan jag hör av mig, lita på att det faktiskt finns en pedagogisk tanke med det man gör i skolan och även fråga mig själv: Vem är det som är läraren?

Jag lovar att jag aldrig ska lägga över föräldraansvaret på lärarna. De ska fostra demokratiska medborgare, uppfostran står vi för hemma.

Jag ska tänka på hur jag pratar om skolan, undervisningen och lärarna hemma! Attityden till skolan byggs hemma och ett ständigt ifrågasättande för ifrågasättandes skull är inte det samma som att tänka kritiskt.

Jag ska komma ihåg att positiv feed back och konstruktiv kritik är ett bra sätt att kunna förändra och påverka!

Jag ska aldrig skälla på mitt barn, läraren eller mitt ex under barnets utvecklingssamtal, och aldrig ta ett viktigt samtal på mobilen under samtalet.

Jag ska lära mitt barn att man får tänka vad man vill, men inte säga vad man vill om man kränker andra. Att man ska visa respekt för äldre samt vara ett föredöme för yngre. Att man ska behandla alla lika oavsett ursprung, kön, klass och sexualitet. Att man hälsar och säger tack för idag!

Om mitt barns lärare gör ett stavfel i veckobrevet ska jag inte tro att det innebär att läraren är inkompetent, utan stressad.

Om jag får veta att mitt barns lärare tar en cigg ibland, går på krogen och lyssnar på Kartellen på fritiden, ska jag inte anklaga läraren för att vara en dålig förebild, utan mänsklig. (Såvida läraren inte gör alla ovannämnda saker under lektionstid.)

Om jag träffar mitt barns lärare på Ica ska jag inte se detta som ett tillfälle till ett extra utvecklingssamtal.

Avslutningsvis: Jag ska inte bara fråga skolan vad den kan göra för mig utan ibland också fråga vad jag kan göra för den! Positivt engagemang är det bästa en förälder kan ge!

Vet ej om jag har fått med allt! Lägg gärna till fler löften som kan hjälpa föräldrar att bidra till skolutvecklingen genom att minska den onödiga belastningen på skolpersonalen!"

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag