Nu berättar SO-läraren Lovisa Sjölund, 27, om hennes vardag på ett högstadium i Boden – och hur hon upplever det nya skolklimatet. Foto: Privat
Nu berättar SO-läraren Lovisa Sjölund, 27, om hennes vardag på ett högstadium i Boden – och hur hon upplever det nya skolklimatet. Foto: Privat
Skolverkets senaste rapport undersöker hur den ökande invandringen har påverkat den svenska skolan. Foto: Colourbox
Skolverkets senaste rapport undersöker hur den ökande invandringen har påverkat den svenska skolan. Foto: Colourbox

Läraren: "Det har blivit en polarisering"

Publicerad

Skolverkets senaste rapport undersöker hur den ökande invandringen har påverkat den svenska skolan.

Nu berättar SO-läraren Lovisa Sjölund, 27, om sin vardag på ett högstadium i Boden – och hur hon upplever det nya skolklimatet.

– Det har blivit en polarisering bland eleverna, säger hon.

Lovisa Sjölund är SO-lärare på Brönjaskolan i Boden. Det är en liten högstadieskola som har cirka 20 elever i varje klass.

Men i augusti förra året startades en så kallad förberedelseklass med runt åtta killar som senare har blivit 30 stycken. Dessa har flytt till Sverige från främst Afghanistan, men också Syrien och Nordafrika.

Alla var ensamkommande och sattes i den nya klassen för att lärarna skulle kunna bedöma vilken kunskap de hade i de olika ämnena, för att sedan slussas ut till den årskurs som är lämplig i ålder.

– Det görs en kartläggning på eleverna och beroende på deras framsteg så slussas de ut i olika klasser. Men jag kan tycka att de kommer ut för tidigt och får då väldigt dåligt självförtroende. Det finns en tendens till att de känner sig bortkomna i och med att de brister i språket, säger Lovisa Sjölund.

 

LÄS MER: Så påverkas skolresultaten av invandringen

"Tänk dig att du är 15 och inte förstår språket"

Skolverkets rapport visar att den svenska skolan fortsätter att tappa i Pisa-undersökningarna. En del av det negativa resultatet kan motiveras med att det nu går fler elever med utländsk härkomst i de svenska skolorna, men det finns även fler anledningar till det dåliga resultatet, enligt Skolverket.

Lovisa Sjölund berättar att det har blivit en polarisering på Brönjaskolan sedan de ensamkommande killarna började där.

Nästan alla har svårt med språket och därför blir det också svårt att få de integrerade i klasserna.

– Tänk dig själv att du är 15 år och du inte förstår språket eller de sociala koderna. Folk kanske skrattar åt något men du tror att de skrattar åt dig. Då blir det lätt att de dras till sin egen grupp där alla pratar samma språk och har samma kutlur, säger Lovisa Sjölund.

 

LÄS MER: Fridolin: Där har vi brustit

"Vi är inte två lärare – utan en"

Samtidigt berättar hon att det är svårt att tillgodose de ensamkommandes behov i skolan. Brönjaskolan har endast en lärare som pratar arabiska och persiska, och hon är bara där en gång i veckan.

Resterande tiden är det vanliga lärare som ska försöka få in den ensamkommande i de andra klasserna.

– Vi är inte två lärare på en lektion utan vi är en lärare per klass. Och vi måste ta oss extra tid att hjälpa de nyanlända, samtidigt som det finns 18 andra elever som också behöver hjälp.

Det blir svårt när man konstant måste anpassa lektionerna och uppgifterna, dels efter både svårighetsgrad samt språk.

Lovisa Sjölund berättar också att det bästa kanske inte är att slussa ut ensamkommande i vanliga klasser så fort, utan att låta dem gå kvar i förberedelseklassen där de kan lära sig svenska snabbare.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida