Expressen valde slumpmässigt ut 50 domar på Migrationsdomstolen under 2007 och 2008 där kvinnliga flyktingar fått avslag på sin asylansökan.
Många av kvinnorna är redan utvisade, andra gömmer sig. Några väntar på att utvisas.
Granskningen visar att Migrationsverket och regeringen struntar i sina egna riktlinjer för vilka särskilda hänsyn som ska tas i kvinnliga asylärenden.
Röda Korset har dragit liknande slutsatser i en kommande rapport.
I samtliga 50 fall har kvinnorna åberopat någon form av förföljelse för att få stanna. De är förföljda av regeringen eller familjen. De har blivit systematiskt våldtagna eller hotas av tvångsgifte eller könsstympning.

Ingen hänsyn till förföljelse

Trots det har Migrationsverket inte ansett att en enda av kvinnorna var i behov av skydd. Men de har inte tagit hänsyn till att förföljelsen av kvinnor ser annorlunda ut.
Mönstret är tydligt:
Kvinnors politiska engagemang tas inte på samma allvar som det manliga engagemanget. Exempelvis ses kvinnors engagemang för kvinnliga rättigheter inte som något farligt trots att det ofta är en direkt protest mot sitt lands regering.
Kvinnor som jagas för att de är eller har varit gifta med män som tillhör oppositionen anses inte vara hotade, trots att många rapporter talar om hur våld mot kvinnor systematiskt används för att komma åt männen.
Förföljelse från familjen anses sällan vara förföljelse.
Kvinnor som inte berättar om våldtäkt vid första intervjun anses inte trovärdiga.
Migrationsverket anser att kvinnor ska söka skydd hos kvinnoorganisationer i hemlandet eller flytta till en annan del av landet.
De tar aldrig upp vilken typ av förföljelse en ensam kvinna kan utsättas för, exempelvis prostitution.

Starkt kritisk

Lena Ag som är generalsekreterare på organisationen Kvinna till Kvinna är starkt kritisk till att hot mot kvinnor inte tas på större allvar.
- Kvinnor drabbas av konflikter precis som män, men sen finns dessutom det sexualiserade våldet. Massvåldtäkter är i dag massförstörelsevapen, säger hon.
Att Migrationsverket menar att kvinnoorganisationerna i respektive land ska skydda kvinnorna som utvisas från Sverige anser hon häpnadsväckande.
- De här organisationerna har absolut inte möjlighet att stötta kvinnor på det här sättet. Det finns inte sådana resurser, säger hon.

"Förståelsen har inte ökat"

Maria Bexelius på Rådgivningsbyrån har följt Migrationsverkets hantering av kvinnliga asylärenden i många år och många gånger pekat på ovanstående brister - utan att få gehör.
- Tyvärr har inte förståelsen ökat särskilt mycket, vare sig i bemötandet eller i bedömningen. Det är fortfarande en heterosexuell mansnorm som präglar bedömningen, säger hon.