Det är bara dagar kvar till jul när Orebro.expressen.se hälsar på hemma hos Fredrik Ekblom i villaområdet Adolfsberg.
Saffransbröd, kanelbullar och kakor står framdukat. Kaffebryggaren puttrar, ljusen är tända och det sprakar behagligt i den öppna spisen. Ur radion strömmar julmusik.
Det råder stor julefrid och Ekblom trivs med tillvaron.
Och det beror förstås inte bara på att tomten är på väg.

Historisk

I höstas blev han historisk med sin tredje STCC-titel, det har ingen annan förare lyckats med.
– Det känns jäkligt kul att få visa att man fortfarande hänger med. Vi har fått vädligt mycket uppskattning från BMW och övriga sponsorer, berättar Fredrik.
Segern innebär att förare från Örebro lagt vantarna på STCC-bucklan fem år i rad.
Ekblom vann 2003, Richard Göransson 2004 och 2005, Thed Björk 2006 och nu Ekblom igen 2007.
Ett fantastiskt facit.
– Tråkigt för övriga Sverige, men kul för oss, flinar Fredrik som tror att den stenhårda konkurrensen är den enkla förklaringen till Närke-dominansen.
– Det kan vara så att vi drar fram varandra. Är man bäst i den här stan är man bäst i Sverige, så det gäller att hela tiden ligga i och hålla tungan rätt i mun.
Hur är relationen mellan er tre?
– Vi kommer bra överens men samarbetar egentligen inte för fem öre. Jag sköter mitt och de sköter sitt, och på banan är vi bittra fiender, lovar Ekblom som trots alla framgångar håller en ganska låg profil i STCC-cirkusen.
Aldrig några spektakulära krascher som Richard Göransson eller provocerande utspel i media som Janne "Flash" Nilsson. Ekblom har genom åren gjort sig känd över hela världen för en smart körstil.
– Jag tror att det är jämnheten som är min styrka. Och för mig är det inte viktigt att synas i media. När "Flash" inte gör resultat drar han till med något annat för att få synas i tidningarna.
Det är ingen hemlighet att Ekblom och STCC-veteranen Janne Nilsson inte är bästa vänner.
– Han tar alla tillfällen i akt att såga sina konkurrenter, och mig i synnerhet. Nu har jag lärt mig att ge tillbaka.
Varför tror du han har ett horn i sidan till dig?
– Det är väl för att han aldrig varit före mig i mästerskapet, svarar Ekblom syrligt.
Fredrik Ekblom, som i unga år tillhörde världseliten i go cart då han bland annat körde mot Michael Schumacher, halkade in på STCC i mitten av 90-talet efter att ett påskrivet femårskontrakt I IndyCar plötsligt revs upp.
– Det gick politik i det, stallet skulle ha en amerikansk förare. Då ruttnade jag på USA och flyttade hem. Men det var en fantastisk upplevelse och enormt lärorikt att köra i USA.
Ekbloms USA-karriär inleddes i IndyLight 1993, då han bara 22 år gammal satte sig i en rätt vissen bil och körde in som tvåa direkt i debuten på en bana han aldrig sett.
IndyCar-bossarna fick genast upp ögonen för svensken som körde olika strötävlingar fram till 1996 innan det stora kontraktbråket.
Största framgången under åren i USA var andraplatsen i klassiska 24-timmars på Daytona.
– Jag hankade mig fram där borta. Det gällde att ta hem prispengar för att kunna ta sig till nästa tävling. Jag fick kämpa hårt, röda mattan var inte direkt utrullad när man kom till tävlingarna, men det gjorde att man var otroligt glad och nöjd när man fick köra, säger Ekblom som mötte storheter som Nigel Mansell, Jacques Villeneuve och Mario och Michael Andretti.

Aldrig riktigt nära

IndyCar i all ära, men för de allra flesta är ändå Formel 1 motorsportens Champions League.
Det fanns lite öppningar för Ekblom i början av 90-talet, men han var aldrig riktigt nära.
– Vi snackade bland annat med Eddie Jordan, och visst hade jag fått testköra. Men det här var 1992 när Sverige hamnade i bankkrisen. Bara en testkörning kostade en och en halv miljon, mycket pengar på den tiden, och jag fick aldrig den sista ekonomiska knuffen som behövdes.
Men den den sprucka F1-drömmen är inget som Ekblom sörjer.
– När man är 20 år, vinner tävlingar och sätter banrekord är man självklart övertygad om att man ska köra ifrån allt och alla. Förarna tjänar snuskigt mycket pengar och självklart hade man tagit chansen om man fått den. Men pengar är inte allt här i världen, och kör du i F1 kan du glömma alla kompisar eller hinna umgås med familjen.
– Jag är ändå lyckligt lottad som fått köra internationellt på alla stora banor som Hockenheim och Monza.
Ekblom har hunnit bli 37 år och börjar fundera på livet efter racingen.
Tillsammans med sin far driver han transportbilsföretag.
– Det ska bli jäkligt roligt att göra något helt annat på heltid någon dag. Jag har funderat på att sluta, men de ringer ju hela tiden och vill ha mig kvar, och efter segern i höstas lär jag bli kvar ett tag till.
– När folk frågar mig när jag ska sluta brukar jag fråga när de ska ska sluta jobba? För det här är ju mitt jobb.

"Hej kompis"

Mitt under intervjun ringer det på Ekbloms mobil.
– Hej kompis, jag sitter här och säger att du är Sveriges mest överskattade förare, flinar Fredrik.
Det är DTM-kungen Mattias Ekström som nyligen sopade mattan med Michael Schumacher i den presgtigefyllda Race of Champions-finalen på Wembley i London.
– När Mattias körde STCC var vi bittra fiender, då var det inte saft och tårta kan jag säga. Men på senare år har vi blivit väldigt bra kompisar och umgås privat. Han var här i förra veckan och bodde över, och sen var vi uppe i Sälen och körde snöskoter tillsammans.
– Han är en av de bästa förare jag kört mot. Hans styrka är att han kan sätta sig i vilken bil som helst och lära sig den direkt. Det är därför han kan köra ifrån Sebastian Loeb ena året och Schumacher andra året.
Efter jul inleder Fredrik Ekblom förberedelserna inför en ny STCC-säsong.
Han blir kvar hos WestCoastRacing och siktar självklart på sin fjärde titel.
– Då skulle jag rycka ifrån i antal segrar, det skulle sitta fint.
Vad är tjusningen med STCC?
– Det är inte farten i alla fall, det går egentligen alldeles för långsamt. Det är racingen som är tjusningen.
Sina värsta fartupplevelser hade Ekblom i USA på enorma superspeedovaler i hastigheter upp mot 400 kilometer timmen.
– Då går det undan, 365 i snitt kanske. Det är en skräckblandad förtjusning, och familjen är nog glada att jag inte kör där längre.
Kör du fort privat också?
– Om jag är på tyska autobahn händer det att jag fäller ner solskyddet och drar på. Men att köra fort i ett villaområde bland massor av barn är det mest omanliga man kan göra. Jag blir vansinnig när det kommer fartdårar på gatan här utanför.
STCC-kungen har talat.