Den så kallade Ipredlagen har vållat hetsig debatt men röstats igenom i riksdagen, precis som FRA-lagen.
Enligt Ipred ska internetleverantörer lämna ut namn och adress till en kund om ett ip-nummer – som bolag inom exempelvis film-, musik- och bokbranschen misstänker har fildelat olagligt – kan kopplas dit.
Att fildela olagligt innebär att ladda ned eller upp filmer, musik och böcker man inte äger rättigheterna till. Man tar alltså hem sådant material utan att betala, eller gör det tillgängligt för en vidare krets än lagen tillåter.

Oklarheter

Vad som händer efter att en kunds namn och adress har lämnats ut är oklart. Det kan komma ett varningsbrev, men ärendet kan lika gärna omedelbart hamna i domstol.
Internetleverantören Bahnhof har dock inga planer på att spara uppgifter om vilka ip-adresser som har gjort vad genom deras nät.
- Enligt Lagen om elektronisk kommunikation som olika operatörer lyder under, står det vi tar fasta på, säger Jon Karlung, vd för Bahnhof, till Expressen.se.
I sjätte kapitlet, femte paragrafen, i lagen står:
”Trafikuppgifter som avser användare som är fysiska personer eller avser abonnenter (-) skall utplånas eller avidentifieras när de inte längre behövs för att överföra ett elektroniskt meddelande.”
- Genom Ipred finns det därmed två lagar som står emot varandra, menar Karlung.

Ingen "aktivist"

På Svenska Dagbladets sajt kallas Jon Karlung för ”aktivist” av advokat Peter Danowsky, en beskrivning Bahnhofs vd vänder sig emot.
- Jag tycker att Ipred är dålig, men vi marknadsför oss inte som att man hos oss kan komma undan med olaglig fildelning och vi avser inte att bryta mot lagen. Om vi mot all förmodan skulle ha information om vem som har nyttjat en ip-adress kommer vi att vid en begäran lämna ut den, säger han.
Jon Karlung menar att Bahnhof, som har levererat internet sedan 1994, har drivit en konsekvent linje.
- Det här är ingenting som har poppat upp nu, i samband med Ipredlagen. Det är inte en ny hållning. Vi har drivit linjen om fri kommunikation, mot avlyssning och datalagring, för brevhemligheten. Vi vill vara försiktiga med kunduppgifter, precis samma sak som exempelvis Datainspektionen har drivit i flera år.

"Starka särintressen"

Varför anses brevhemligheten inte helig på internet?
- Det är den här äldre generationens politiker och det finns starka särintressen som vill klamra sig fast vid hur det har sett ut tidigare. Mycket som sker i våra liv sker i dag via nätet, man lever i vissa stycken i en virtuell tillvaro, och jag tycker att man precis som i vardagen ska ha rätt till en fredad sfär.
- Sedan är det möjligt att det så kallade Datalagringsdirektivet kommer och då måste vi långtidsspara och göra uppgifterna sökbara. Jag ogillar avlyssning, jag ogillar datalagring. Ofta betraktas vi operatörer som gottpåsar som man ska kunna plocka uppgifter ur när man vill. Vi skulle vara tacksamma om vi fick fungera som en hederlig gammal postleverantör. Man ska inte ge privata särintressen som upphovsrättslobbyn gräddfiler.
Har du några tankar kring hur fildelning och upphovsrätten skulle fungera bäst?
- I ett nytt tekniklandskap får man själv uppfinna nya modeller för att ta betalt för sina tjänster. Spotify (en populär musiktjänst) hade till exempel aldrig funnits om det inte hade varit för fildelningen.
Hur har Ipred påverkat Bahnhof?
- Vi har tappat ungefär 40 procent av internettrafiken, liksom andra operatörer. Det är dåligt på alla möjliga sätt. Det här fina bredbandsnätet vi har i Sverige hade inte vuxit fram om internet inte hade varit ett bra sätt att skicka filer till varandra. Håller det här i sig behöver vi inte bygga ut nätet mer.
Expressen.se har utan framgång sökt advokat Peter Danowsky, som företräder de fem ljudboksförlag som var först med att söka utnyttja Ipredlagen.