Foto: Fredrik Sandberg / Scanpix
 Foto: Fredrik Sandberg / Scanpix

Krucifixförbud hotar den svenska flaggan

Publicerad
Uppdaterad
Europadomstolen beslutade förra året att italienska skolor bör ta bort de krucifix som finns där - efter att en mamma i många år kämpat för att hennes barn skulle få ha en skolmiljö utan religiösa symboler.
Nu varnar 37 juristprofessorer: domen riskerar att tvinga exempelvis Sverige att ta bort korset ur sin flagga.
Det var i november 2009 som Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna tog beslutet och uppmanade italienska skolor att ta bort krucifixen från klassrummen.
Mamman Soile Lautsi, italiensk medborgare med finska rötter, menade att korsen hindrade henne i hennes strävan och rätt att ge sina barn en sekulär uppfostran.
Men domen har kritiserats hårt från olika håll. Inte minst i religiösa Italien, där många menar att Europadomstolen förnekar Europas historia.

Hot mot flaggorna

Nu går 37 väl ansedda juristprofessorer från bland annat Harvard Law School och Universitetet i Oxford till storms mot utslaget. Man menar att domen ger en glidningsrisk som exempelvis skulle kunna innebära att 18 av 47 länder i Europarådet – däribland Sverige – tvingas ändra sina flaggor.
I sin propå hävdar juristprofessorerna att Europadomstolen har missförstått artikel 9 (”Tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet”) i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.
Professorerna skriver:
”En stat bryter inte mot artikel 9 genom att visa symboler som en person finner stötande, utan när man i lagen begränsar en individs frihet att tro eller manifestera sin tro.”

"Märkligt"

Ove Bring, professor emeritus i folkrätt, kan inte Europadomstolens utslag i detalj men säger att han tenderar att hålla med om juristprofessorernas tolkning.
- Det är ett väldigt märkligt utslag och jag beklagar det. Det är ett domslut som etablerar en ny princip – rätten att inte bli förnärmad. Det är befogat att varna för glidningsrisken, säger Ove Bring till Expressen.se.
Tror du att det skulle kunna gå så långt att Sverige tvingades ändra sin flagga?
- Detta är absurt. Det är hundratals år sedan som den exempelvis schweiziska flaggan och de nordiska flaggorna blev till. Det hade att göra med kristendomens ankomst, det är därför olika länder har kors i sina flaggor. Men de symbolerna har sedan länge sjunkit in i våra respektive samhällen, det är inte längre en religiös symbol utan en nationell symbol. Det har blivit en del av vår kulturella identitet och har ingenting att göra med vår religiösa identitet. Det är ingen som går runt och tänker på korset i flaggan som en religiös symbol.
Europadomstolens domslut har gått över gränsen, menar han.
- I många olika lokaler som exempelvis italienarna besöker dagligdags finns det inhugget krucifix. Så även i Sverige och i många andra länder. Inte kan man skydda medborgarna från deras kulturella arv.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag