Kritik mot polisens övning mot islamister

Publicerad

Efter att bilder som visar hur polisen övar mot islamistisk terrorism lagts upp på Instagram, höjs nu kritiska röster mot polisens antiterrorismutbildning.

Utbildningen riskerar att stigmatisera en viss grupp människor och undergräva förtroendet för polisen, menar Charles Westin som har arbetat med attitydfrågor inom poliskåren.

– Det är helt klart olämpligt.

Under våren har polisen genomfört en antiterrorutbildning där "terroristerna" varit islamistiska extremister.

På enskilda polisers konton på det sociala nätverket Instagram kan man se bilder från övningarna. Bilderna visar avancerade bombattrapper, automatvapen och skyltar på arabiska med den muslimska trosbekännelsen, vilket mött kritik.

En polis som spelade "islamistisk terrorist" under övningarna.

En av kritikerna är Charles Westin, som tidigare har anlitats av polisen för att utreda attityd- och bemötandeproblem inom kåren.

– I de allra flesta fall fungerar det bra kring de här frågorna. Men tyvärr finns det exempel då det blir fel och här har det gått fel hos övningsledningen eller den som lade upp utbildningen. Det här hade man mycket väl kunnat avstå från, säger Charles Westin.

Westin anser att det är dumt att peka ut en viss grupp under en övning.

– Det är olämpligt att så explicit utpeka motståndarsidan på det sättet eftersom det handlar om många människor med arabiskt ursprung som är svenska medborgare och bofasta i det här landet.

Hur tror du det här kan påverka personer med muslimsk bakgrund?

– Det är säkert jobbigt för dem att bli utpekade som potentiella terrorister.

Tror du att det påverkar förtroendet för polisen?

– Det är alldeles uppenbart att känslan för polisen kommer att präglas av större misstänksamhet bland personer med bakgrund i muslimska länder. För många kanske det redan finns en viss tveksamhet kring polisen och då får de den bekräftad, säger Charles Westin.

En bombattrapp av petflaskor, mobiltelefoner, silvertejp och sladdar.

 

"Man bör tänka sig för"

I samband med att polisens så kallade romregister i Skåne avslöjades gick Lars-Erik Lauritz, föreståndare för polisutbildningen vid Umeå universitet, ut och menade att fler romer behövs inom poliskåren för att motverka fördomar.

Samma problematik finns här, menar Lauritz.

– I och med att vi använder exempel på språk, klädsel och så vidare uppstår risken att kursdeltagare uppfattar det som "Jaha, det är alltså här problemet kommer från". Och då har man skapat nya fördomar. Eller så förstärker man fördomar som kanske redan finns om en grupp. Man bör absolut tänka sig för när man konstruerar en sådan här utbildning, säger Lars-Erik Lauritz, och forsätter:

– Det är alltid problematiskt när man pekar i den ena eller andra riktningen. Man skapar risken att inte bara hantera frågor om terrorism, utan också att man stigmatiserar en grupp. Det är en tanke man bör ha när man planerar en utbildning.

 

LÄS MER: "Bilder: Här övar svensk polis mot islamistisk terror"

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida