– Man fick en positiv reaktion efter det senaste toppmötet och visst hopp om att man ändå ska kunna hantera problemen. Men nivåerna är ju fortfarande väldigt höga och de blir svåra att hantera på sikt, säger Olle Holmgren, analytiker på SEB, till TT.

Samtidigt fortsätter Grekland att vara eurozonens sorgebarn. Landets långivare är just nu i Aten för att inspektera hur reformarbetet går efter nyvalet. Premiärminister Antonis Samaras vill ha skattelättnader för hårt prövade greker och två år på sig för att minska landets budgetunderskott.

Fast det rimmar illa med de åtstramningsåtgärder som Grekland tidigare sagt ja till för att få stödpengar. Och Sveriges finansminister Anders Borg (M) utesluter inte längre en grekisk konkurs. Statsskulden är ohållbar även om långivarna skulle gå med på att mildra villkoren, menar Borg.

– Det mest troliga är att vi får något slags betalningsinställelse i Grekland, säger han till Ekot i Sveriges Radio.

Den 20 juli ska euroländernas finansministrar diskutera situationen i Grekland och Spanien vid ett extrainsatt möte, uppger den grekiska tidningen Kathimerini.