Venezuelas president Nicolás Maduro. Foto: MIRAFLORES PALACE/HANDOUT / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅNVenezuelas president Nicolás Maduro. Foto: MIRAFLORES PALACE/HANDOUT / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Venezuelas president Nicolás Maduro. Foto: MIRAFLORES PALACE/HANDOUT / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Regeringsmilis försökte ta över parlamentet 5 juli för att stoppa parlamentsledamöterna att utlysa en folkomröstning. Foto: FERNANDO LLANO / AP TT NYHETSBYRÅNRegeringsmilis försökte ta över parlamentet 5 juli för att stoppa parlamentsledamöterna att utlysa en folkomröstning. Foto: FERNANDO LLANO / AP TT NYHETSBYRÅN
Regeringsmilis försökte ta över parlamentet 5 juli för att stoppa parlamentsledamöterna att utlysa en folkomröstning. Foto: FERNANDO LLANO / AP TT NYHETSBYRÅN

Krisen i Venezuela – dag för dag

Publicerad

Fler än 100 människor har dött i oljelandets värsta politiska kris sedan förre presidenten Hugo Chavez avled.

På ena sidan, president Nicolás Maduro som hotar med fullskaligt inbördeskrig.

På andra sidan, det folkvalda parlamentet som gör allt för att avsätta president Maduro.

Striden nu handlar om presidentens försök att skriva om grundlagen för att kunna behålla makten.

Venezuela kastades in i en akut politisk kris efter det att landets förre president, socialisten Hugo Chavez avled 2013.

Efterträdaren, Nicolás Maduro, fick ta över ett land med hög kriminalitet, inflation och kronisk brist på dagligvaror, trots rika oljetillgångar. En kris som tillskrevs hög korruption och en allt för hårt reglerad statlig priskontroll på varor. 

Maduro har använt krisen för att styra landet med dekret, ungefär som en diktator brukar göra. 

Efter att ha förlorat det senaste parlamentsvalet hävdar oppositionen att det enda sättet för Maduro att sitta kvar är statskupp. Presidenten skulle aldrig kunna vinna ett val, säger de.

LÄS ÄVEN: 7 miljoner röstade i Venezuelas val 

Presidenten blir i princip diktator

Oktober 2013. Maduro begärde av parlamentet att på grund av krisen under kort tid få styra landet med dekret, för att bekämpa korruptionen, ett drag som gjorde honom i princip till diktator. Maduro styr 2017 landet fortfarande med dekret.

2015. Oppositionen vann över presidentens socialistparti och fick majoritet i parlamentet. Men innan det nya parlamentet tog plats, tillsattes 13 nya medlemmar av högsta domstolen, alla allierade med presidenten.

Parlamentsledamöter kastas ut ur parlamentet

2016. Högsta domstolen hävdade valfusk och avlägsnade fyra parlamentsledamöter från sina platser. Utan dessa fyra tappade oppositionen även sin absoluta majoritet i parlamentet, vilket skulle krävas för att utmanana Maduro och kräva nytt presidentval.

Samma år slår undersökningen "Venezuela's Living Conditions Survey", ENCOVI, fast att stora delar av befolkningen lider av undernäring. 75 procent av landet invånare har under krisen tappat i snitt 8,7 kilogram. När priset på olja var högt blev Venezuela beroende av import av mat. När råoljepriset sjönk kunde regeringen inte längre försörja sina medborgare.

Januari 2017: Protesterna startade när ett antal oppositionsledare greps och att president Nicolas Maduro ställde in samtalen med oppositionen.  

100 000-tals protesterar mot president Maduro

Mars 2017: Protesterna mot Venezuelas president Maduro ökade när den presidentvänliga högsta domstol avskaffade parlamentsledamöternas immunitet och i princip upplöste den oppositionsstyrda nationalförsamlingen genom att ta över dess roll som lagstiftande församling. Under de följande månaderna demonstrerade 100 000-tals människor dagligen mot Maduro och hans socialistparti.

4 april 2017: Oppositionen manade till demonstration i huvudstaden Caracas. Aktivister för Maduro, de så kallade colectivos, blockerade demonstrationen och öppnade eld mot demonstranterna och skadade 42 personer, varav sju poliser.

Strider mellan demonstranter och det regimvänliga nationalgardet.Foto: MIGUEL GUTIERREZ / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

19 April 2017: Den största demonstrationen i Venezuelas historia. Flera personer skjuts till döds och 521 grips av polis. I Caracas kan så många som 1,2 miljoner människor ha demonstrerat och sex miljoner över hela landet.

April–juli 2017: Protesterna och demonstrationerna fortsätter. Varje dag demonstrerar allt från ett tusental till 100 000-tals mot president Maduro och kräver hans avgång. Maduros popularitetssiffror i opinionen faller som en sten där han är omtyckt av mellan 10 och 20 procent av befolkningen, där resten kräver hans avgång.

1 maj 2017: President Maduro förklarade i sitt förstamajtal att han tänkte låta skriva om konstutitionen för att "besegra det fascistiska kuppförsöket" och uppnå fred, harmoni och en verklig nationell dialog. 

Oppositionen förklarade att det var ett "gigantiskt bedrägeri" för att kringgå parlamentet. 

27 juni. En pilot ur underrättelsetjänsten stal en polishelikopter. Utan att någon skadades avlossade piloten 15 skott och två granater mot Högsta domstolen.

Polisen granskar skadorna vid högsta domstolen i Caracas.Foto: MIGUEL GUTIERREZ / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

 

5 juli 2017: Minst fem parlamentsledamöter skadades när beväpnade män, lojala till president Maduro, tog sig in i parlamentet.  Trots överfallet bestämde parlamentet att hålla en folkomröstning 16 juli för att stoppa grundlagsändringen.

Parlamentsledamöter slogs med pro-regeringsmilis som var på väg in i parlamentet i Caracas.Foto: FERNANDO LLANO / AP TT NYHETSBYRÅN

14 juli 2017: Den politiska striden mellan högsta domstolen och landets främsta regimkritiker, justitiekanslern Luisa Ortega, nådde en ny bisarr bottennivå, då högsta domstolen krävde att Luisa Ortega skulle tvingas genomgå en lögndetektortest, skriver Financial Times. 

Venezuelas justitiekansler Luisa Ortega bytte sida, vilket fick president Maduro att agera.Foto: ARIANA CUBILLOS / AP TT NYHETSBYRÅN

15 juli 2017: Brittiska Financial Times skriver att krisen tär på landets ekonomi. Landets utländska valutareserv har inte varit på en så låg nivå under de senaste 15 åren, skriver tidningen.

16 juli 2017: Parlamentet, det vill säga oppositionen, genomför en folkomröstning som ett svar på Maduros försök till ändring av grundlagen. Enligt oppositionen deltog 7 186 170 personer i folkomröstningen. 98 procent av dem röstade nej till att tillsätta en grundlagsförsamling.

En 61-årig kvinna sköts till döds och fyra skadades när beväpnade mc-förare, sköt in i en vallokal nära en kyrka i huvudstaden Caracas.

17 juli 2017: Oppositionsledare i Venezuela utlyser en nationell 24-timmarsstrejk för att sätta press på president Maduro. Oppositionen, som är i majoritet i parlamentet, förklarar att de kommer att tillsätta nya platser till högsta domstolen som kontrolleras av Maduro, för att få stopp på arbetet med en ny konstitution. 

 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag