Foto: Kristofer Sandberg
 Foto: Kristofer Sandberg

Kris i Bryssel - bråk mellan EU-ledarna

Publicerad

Efter nattens mangling fortsatte EU:s toppmöte i Bryssel på fredagsmorgonen.

Vid 08.30 hade länderna börjat bråka.

- De är djupt oense om det nya förslaget, säger en källa med insyn till Expressen.se.

Vid 10-tiden uppgav svenska delegationen att ett nytt förslag väntas inom några timmar.

EU-toppmötet om långtidsbudgeten återupptogs 06.30 på fredagsmorgonen. Efter nattens förhandlingar finns nu på fredagen ett riktigt förslag att diskutera.

Men efter ett par timmars förhandlingar var det tydligt att åsikterna om förslaget gick isär.

- Just nu har de börjat bråka. Länderna är djupt oense om det nya förslaget, säger en källa med insyn i förhandlingarna till Expressen.se.

"Lång väg kvar"

Strax efter klockan 10 utlystes en paus till klockan 12. Någon färdig uppgörelse har ännu inte presenterats. Enligt EU-källor återstår "finjusteringar" – som dock beräknas kunna pågå i allt mellan en och tio timmar.

Ett nytt förslag väntas om "några timmar", uppger den svenska delegationen.

- Det är en lång väg kvar, konstaterar finansminister Anders Borg (M) efter ett möte med riksdagens EU-nämnd.

Han tycker inte att det senaste förhandlingsförslaget är tillfredställande.

- Det har varit en del framsteg kring den totala utgiftsnivån, men för svensk del är det oerhört centralt att vi försöker kämpa för rabatten. Man ska väl där understryka att det finns ett massivt motstånd mot den svenska hållningen. Det handlar helt enkelt om att köra en mycket tuff förhandling in i mål.

Besparingar

EU:s ordförande Herman Van Rompuy strävar efter att först nå en uppgörelse kring den totala utgiftsnivån för 2014-2020.

Enligt en källa till Expressen har Herman Van Rompuy presenterat ett övergripande förslag. Han uppgav då att han siktar på ett utgiftstak på 957-959 miljarder euro. Det kan jämföras med det senaste förslaget från det misslyckade budgettoppmötet i november på 972 miljarder euro.

Besparingarna sker framför allt på infrastruktursatsningar som minskas med nästan 14 miljarder euro. Struktur- och regionstöden ökar med 4,6 miljarder euro, och utgifterna för jordbruksstöden ökar med 1,3 miljarder.

Anslagen för det rättsliga området dras ned med drygt en miljard euro, pengarna till EU:s utrikespolitik minskar med knappt två miljarder och kostnaderna för EU-byråkratin dras ned med 1,5 miljarder euro.

Om EU-ledarna lyckas enas om långtidsbudgeten ska den även senare i år godkännas av EU-parlamentet. Dess talman, Martin Schultz, höll en presskonferens sent på torsdagskvällen. Han var bekymrad över vissa länders försök att skära i budgeten, och konstaterade att den kommer allt längre ifrån EU-kommissionens ursprungsförslag på 1 033 miljarder euro.

- Ju längre vi kommer från EU-kommissionen, desto troligare är ett nej i EU-parlamentet, sade Schultz.

Statsminister Fredrik Reinfeldt träffade Expressen innan mötet satte i gång på torsdagen. Han förklarade då att tiden blir allt mer knapp.

- Det är nu eller inom de kommande veckorna som stats- och regeringscheferna måsta vara klara.

Motsvarar 1,4 miljarder kronor

Det är ännu oklart vad den svenska rabatten är värd. Den svenska delegationen räknade på fredagsmorgonen på förslaget.

Med en eurokurs på 8,60 kronor skulle den föreslagna klumpsummerabatten på 160 miljoner euro per år motsvara 1,4 miljarder kronor. Det kan tyckas vara en rejäl höjning jämfört med förslaget i höstas som innebar en rabatt med ett nettovärde på endast 142 miljoner kronor per år.

Men i det nya förslaget försämras nedsättningen av den del av momsinkomster som Sverige ska betala till EU.

Dessutom påverkas nettovärdet av Sveriges rabatt av storleken på andra länders rabatt.

Nettovärdet av den nu föreslagna klumpsummerabatten kan därför vara lägre än 1,4 miljarder kronor per år.

Dragkamp

Danmark erbjuds 130 miljoner euro i en klumpsumma och kommer därmed upp i den miljard danska kronor som den danska statsministern krävt. Danmark har inte tidigare haft en rabatt.

Diplomaterna bedömer att det kan bli en dragkamp mellan de länder som har rabatter, eftersom dessa påverkar varandra. Sverige, Nederländerna och Österrike har ännu inte godkänt förslaget.

 

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida