Författaren och poeten Marcus Birro skrev en krönika om fördomar och rädsla i onsdagens Expressen. Efter några timmar drog debatten i gång på mikrobloggen Twitter.
En komiker skrev: ”Finns det någon större idiot?” och ”Språkets gåva hade även Hitler”. En annan konstaterar: ”Äh, hatade Birro redan innan”.
Birro försöker värja sig och skriver: ”Heja sakliga debatten”. Någon twittrar: ”Brinn i helvetet”. Han kallas en ”skör jävel”. Medan några enstaka protesterar: ”Hatet mot Birro är sjukt”.
Till slut väljer Marcus Birro att lämna Twitter: ”Jag lägger ner detta. Detta blir sista texten. Hej då.”
Det är inte första gången en känd person väljer att sluta blogga eller twittra – på grund av aggressiva kommentarer.
För de stora bloggarna, twittrarna och debattörerna är näthatet och elaka tjuvnyp vardag.
– Det är samma gamla hat som alltid har funnits – bara med ett nytt prefix.
Skillnaden i dag är att vi lättare kan skriva ner de känslor och åsikter vi har, säger Emanuel Karlsten, Expressens sociala medierredaktör.
Brit Stakston, expert på sociala medier på JMW kommunikation, tycker det är viktigt med en diskussion kring hur vi behandlar varandra på nätet. Men poängterar att vi inte är elakare på nätet än i verkligheten.
– Allt som finns i verkligheten finns på internet också, det är verktygen på nätet som gör att det går väldigt snabbt när många människor reagerar likadant på ett inlägg, säger hon.

Näthat blev ett ord

År 2007 blev näthat ett allmänt begrepp i svenska medier. Linda Skugge stängde sin blogg på grund av elaka kommentarer, Ebba von Sydow tog bort kommentarsfunktionen på sin blogg på grund av sexuella kränkningar och Patrick Ekwall gjorde likadant efter anonyma hot. Samma år blev näthat ett av Språkrådets nyord.
Enligt Brit Stakston är offentliga personer i dag vana vid påhoppen.
– Men det betyder inte att man inte kan ta illa upp. Jag tycker att vi lever i en tid där det är angeläget att gå ut och berätta hur illa man tar vid sig av personangreppen, säger hon.
Emanuel Karlsten tror att näthatet kan leda till att både kändisar och vanliga personer tänker sig för innan de börjar dela med sig av sina tankar genom social medier.
- Vi har blivit mer kritiska till nya kommunikationssätt och tänker mycket på integritet och faror som finns, säger han.

”Vi har blivit mer kritiska”

Magdalena Ribbing, folkvettsexpert på Dagens Nyheter, får mängder av kommentarer på sin hyfs- och stilspalt. De flesta positiva men också många negativa. Ofta handlar det om rena personangrepp om att hon är för gammal och kommer från fel bakgrund.
– Nätet ger en möjlighet till aggressionsutövande som aldrig skulle förekomma i verkliga livet. Det verkar ha en terapeutisk funktion för människor att vräka ur sig elakheter anonymt.
I början tog hon åt sig. Nu har hon hittat ett sätt att hantera det och kan till och med tycka att kommentarerna är underhållande.
– Man får ha distans till det och betrakta det som ett utslag av svaga personers hävdelsebehov. Däremot ska man inte acceptera otrevligheter, varken i verkligheten eller på internet. Men man ska inte heller ta åt sig, säger hon.

Positiva sidor finns

Fenomenet bör dock inte överdrivas. Det menar Sofia Mirjamsdotter som bloggar om nätet, sociala medier och bloggvärlden. Hon tycker att det finns mycket mer kärlek än hat på nätet och att det också är viktigt att skilja mellan kändisar och vanliga bloggare.
– Kändisar blir hackkycklingar och det tror jag att de får leva med. Visst, det finns idioter på internet, men jag tycker att det positiva och den uppmuntran som också finns väger upp.
Karlsten håller med:
– När Birro möttes av hat möttes han samtidigt av väldigt mycket kärlek. Man ska också komma i håg att nätet inte är en skolgård. Folk reagerar faktiskt och säger i från när saker går över styr.