Utbildningsminister Gustav Fridolin. Foto: Anna-Karin Nilsson
Utbildningsminister Gustav Fridolin. Foto: Anna-Karin Nilsson

Kommuner ska få rätt att stoppa friskolor

Publicerad

Kommuner ska få rätt att stoppa friskolor – det omtvistade förslaget lades på ett regeringssammanträde på onsdagen.

Nu är friskoleöverenskommelsen definitivt är över, menar oppositionen.

Sverigedemokraterna tolkar beslutet som att Gustav Fridolin läst SD:s program.

– Jag har sett att både regeringen och alliansen handplockat ut detaljfrågor ur vårt skolpolitiska program, säger skolpolitiske talespersonen Stefan Jakobsson.

Kommuner ska ges rätt att sätta stopp för etableringen av nya vinstdrivande friskolor.

Det står i ett direktiv som regeringen beslutade om vid ett sammanträde på onsdagen.

Vetorätten för kommuner var en omdebatterad fråga i valrörelsen.

I regeringens tilläggsdirektiv står det att "kommuner ska ges ett avgörande inflytande över nyetableringar av skolor avsedda att drivas i vinstsyfte". Frågan ska nu utredas.

– Det handlar om hur vi ska säkerställa så att alla skolor drivs för att de har en idé om hur man driver den bästa skolan och inte för att man vill göra snabba pengar. När det just handlar om skolor ska drivas i vinstsyfte så ska kommunerna få ett avgörande inflytande. Vi är tydliga med att de nya reglerna inte ska gälla ickekommersiella skolor som byskolor och idédrivna skolor, säger utbildningsminister Gustav Fridolin, MP.

Är du inte orolig för att det här ska slå undan benen på de svenska friskolorna?

– Nej, jag vet att de allra flesta friskolor drivs av en passion för utbildningsuppdraget.

Anklagas för att mörka

Tidigare på onsdagen lanserade regeringen nyheten om att man vill se en gemensam kö för kommunala och fristående skolor. Då nämndes ingenting om det kommunala vetot - vilket oppositionen är kritisk till.

– Jag häpnar över att man försöker mörka det här förslaget för att man inte vågar möta föräldrarna och de elever som har valt fristående alternativ, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall.

Gustav Fridolin avfärdar att de skulle ha försökt mörka nyheten.

– Nu har de tramshatt på sig. Vi presenterade förslaget på en presskonferens i oktober. Jag tror inte att de har drabbats av minnesförlust sedan dess, säger han.

"Låter V diktera politiken"

Redan när regeringen i oktober öppnade för att det kommunala vetot skulle bli verklighet dödförklarade den förre utbildningsministern Jan Björklund, FP, friskoleöverenskommelsen som fanns mellan alliansen och den nuvarande regeringen.

Nu säger Waltersson Grönvall att överenskommelsen definitivt är över.

– Vi har hela tiden sagt att det finns ett hopp för friskoleöverenskommelsen så länge man inte inför ett kommunalt veto. Med det här beslutet låter man Vänsterpartiet diktera utbildningspolitiken i Sverige, säger hon.

Roger Haddad, FP, riksdagsledamot i utbildningsutskottet, är också starkt kritisk mot regeringens förslag.

– Detta är ett svek mot alla föräldrar och elever men också att människors valfrihet naggas kraftigt i kanten - självklart måste elever och föräldrar kunna välja en skola som man känner sig trygg med oavsett om det gäller kvalitet eller arbetsmiljö säger han.

"Dråpslag mot friskolorna"

Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, fick information om regeringens direktiv på onsdagseftermiddagen. Hon är mycket bekymrad över utvecklingen:

– Det är ett dråpslag mot friskolorna om det skulle bli verklighet. Det hotar hela friskolebranschens framtid.

I dagsläget går omkring 300 000 elever i Sverige i friskolor.

– Det är inga friskolor som vågar expandera eller nyetablera sig nu, samtidigt vet vi att det finns många elever som skulle vilja gå i en friskola. Det här stoppar utvecklingen och skapar osäkerhet, säger Ulla Hamilton.

"Staten måste ta ansvar"

Lärarnas riksförbund, som organiserar många gymnasielärare, vill i första hand att staten ska ta över ansvaret för skolan. De är därför tveksamma till regeringens direktiv, eftersom det ger kommunerna ytterligare möjligheter att styra över skolan.

– Det är ju ett systemfel att kommunerna ska få bestämma så mycket själva över hur dagens skola ska se ut så vi är väl lite tveksamma till detta, säger Anders Almgren, förste vice förbundsordförande för Lärarnas riksförbund.

Sverigedemokraternas skolpolitiske talesperson Stefan Jakobsson ser beslutet som ett bevis för att Gustav Fridolin läst SD:s politiska program.

– Jag har sett att både regeringen och alliansen handplockat ut detaljfrågor ur vårt skolpolitiska program, säger han.

SD är vågmästare

Att man infört betyg i årskurs 4 på prov menar Stefan Jakobsson är ett sådant exempel. Obligatorisk tioårig grundskola, mer idrott och skolavslutning i kyrkan är andra reformer som Stefan Jakobsson anser är SD-märkta.

– Det handlar om frågor som vi drivit under lång tid. Att man plockar ut de frågorna är för att man ser att vi kan vara överens. För vi är ju ändå vågmästare, säger han.

Om nu övriga partier skulle ha en sådan strategi – hur ser ni på det?

– Vill man driva politik på det sättet, utan att prata med oss, så visst. Vi får vara glada, för det innebär att vi får igenom våra frågor, säger Stefan Jakobsson.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag