Kommuner positiva till nya flyktingpolitiken

Publicerad

Regeringen ökar trycket på landets kommuner – alla ska hjälpa till och ta emot flyktingar.

Samtidigt vill regeringen göra det lättare för kommunerna.

Expressen har ringt runt till ett antal kommuner som alla uttrycker sig positiva.

– Det behövs fler bostäder – det är den springande punkten, säger Anna-Lena Hansdotter, chef för integrationen i Alingsås, till Expressen.

Förra året sökte drygt 81 000 flyktingar asyl i Sverige, 35 000 av dem fick uppehållstillstånd.

Regeringen presenterade på torsdagen fyra punkter i en ny flyktingpolik som ska göra det lättare för nyanlända människor att komma in i arbete och samhälle.

• Snabbt i jobb genom språk, utbildning, validering av tidigare betyg och utbildning samt bostad.

• Varje nyanlänt barn ska få en bra förskola och utbildning.

• Alla kommuner ska bidra och ta emot flyktingar.

• Det civila samhället har en nyckelroll.

Det socialdemokratiskt styrda Arjeplog i Lappland (Norrbottens län) är en av landets minsta kommuner med 2 907 invånare. Men en av de största kommunerna till ytan.

Kommunalrådet Britta Flinkfeldt Jansson säger:

– Vi har främst tagit emot ensamkommande flyktingbarn. Vi har 20 platser – det är mer än vår kvot som vi har skrivit avtal om. Vi har svårt att ordna boende, vi behöver hjälp med nya bostäder.

– Om det inte vore för flyktingarna skulle Norrbottens invånarantal minska. Vi i Arjeplog behöver fler invandrare för att kunna växa.

Alingsås, med 39 000 invånare, tog i fjol emot 154 flyktingar.

– Enligt avtalet med Migrationsverket skulle vi bara ta emot 80, men det blev alltså nästan dubbelt så många, säger Anna-Lena Hansdotter och tillägger:

– Det behövs fler bostäder och det låter positivt att regeringen säger att man ska vidta åtgärder för att det ska byggas fler bostäder. En egen bostad är den springande punkten för att en nyanländ ska kunna bli etablerad i samhället.

– En annan positiv signal från regeringen är att det civila samhället måste spela en nyckelroll. Vi har ju folkrörelse-Sverige. Jag tycker att det inte bara ska vara tjänstemän i kommun och stat som ska engagera sig i integrationen, utan också människor i folkrörelserna.

Eda i Värmland har 8 500 invånare och tar emot 25 flyktingar per år – precis enligt avtalet med Migrationsverket.

– Än så länge har det gått bra, men vi kanske måste utöka personalen – jag är ensam, säger Edas flyktingsamordnare Lena Nordheim.

Hon säger också:

– Hittills har vi klarat att ordna bostäder till flyktingarna med hjälp av det kommunala bostadsbolaget. Men det är inte lätt i en liten, glest bebyggd kommun – det måste finnas förbindelser för att människor ska kunna ta sig till tätorten.

Bjurholm i Västerbotten med 2 400 invånare är Sveriges minsta kommun. Monica Jonsson ansvarar för flyktingsamordningen.

– Vi har procentuellt av befolkningen tagit emot många flyktingar. Vi har tagit emot drygt 100 människor sedan 2006. Men dessvärre har vi – liksom många andra kommuner – brist på bostäder. Förutsättningen för att kommunerna ska kunna ta emot flyktingar är ju att det finns bostäder och arbetstillfällen, säger hon.

Arvika (25 800 invånare) i Värmland har lång erfarenhet av att hjälpa flyktingar. Kristina Wiman är flyktingsamordnare.

– Vi har regelbundet tagit emot flyktingar sedan 1986. Vi har ett avtal om att ta emot 40 människor per år, men i fjol tog vi emot 80 människor.

– Vi får regelbundet bostäder av det kommunala bostadsbolaget. Hur staten ska kunna gå in och ordna bostäder i Arvika har jag svårt att förstå.

– Förslaget om att det ska gå snabbare att komma in i samhället är bra. Det måste gå snabbare att validera utländska betyg och utbildningar.

– Sedan tycker jag att det är för mycket krångel för den enskilde. De nyanlända har massor av olika människor runt omkring sig som ska hjälpa till på det ena och andra sättet – men det blir bara rörigt, säger Kristina Wiman.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag