Foto: Henry Romero
 Foto: Henry Romero

Klimatuppgörelse klar

Publicerad
Uppdaterad
FN:s klimattoppmöte i Cancún i Mexiko blev till slut en framgång.
Efter många turer och en sista nattmangling kunde länderna enas om en överenskommelse som innebär ett steg framåt - om än ett litet sådant.
Överenskommelsen betyder att FN-processen räddas efter att ha hotats av total kollaps efter mötet i Köpenhamn för ett år sedan.
- Jag är trött men jätteglad. Vi fick upp processen ur diket. Det här gör det möjligt att gå vidare, säger miljöminister Andreas Carlgren (C).
Den svåraste stötestenen var hela tiden framtiden för det nuvarande klimatavtalet, Kyotoprotokollet.
Kina, Indien och andra u-länder kräver att avtalet förnyas när det löper ut 2013, eftersom det är det enda bindande avtal som existerar. De ser det som en garanti för att i-länderna tar huvudansvaret för minskningen av växthusgasutsläppen.
Men USA är inte med i avtalet, och Kina omfattas inte av några bindande krav eftersom landet klassas som ett u-land. Ingen förutsåg vilken utsläppsjätte Kina skulle utvecklas till när avtalet togs fram på 90-talet.

Kyotobeslut uppskjutet

Det har lett till att länderna som binds av Kyoto numera bara svarar för 27 procent av de globala växthusgasutsläppen.
Detta har Japan, Kanada och Ryssland ledsnat på. Under Cancúnmötet har de hotat med att hoppa av avtalet om inte Kina och USA också omfattas av bindande krav i framtiden.
I överenskommelsen är därför skrivningen om Kyoto medvetet otydlig – för att få japanerna och de andra att gå med på texten. Man öppnar bara försiktigt för en förnyelse av avtalet, inte mer. I praktiken har man skjutit på det avgörande beslutet.
Däremot lyckades man få in ländernas utfästelser från Köpenhamn i texten. Det innebär att utfästelserna nu är en officiell del av FN-processen.
- Det innebär att vi öppnar för ett avtal som omfattar 85 procent av världens utsläpp i framtiden, inte bara 27 procent som är fallet med Kyoto, säger Carlgren till TT.

Bolivia kördes över

Andra framgångar var beslutet om att inrätta en grön klimatfond, GCF, som ska ge stöd till klimatåtgärder i de fattigaste länderna, en fortsättning på programmet för att hejda regnskogsskövlingen, samt en text om insyn i u-ländernas klimatrapportering.
Det sistnämnda har Kina varit motståndare till, men nu köpte man kravet. Kineserna var över huvud taget positiva till överenskommelsen, liksom USA, Japan och EU. Även de afrikanska länderna och de små utsatta önationerna prisade slutdokumentet.
Sällan har en sluttext prisats så högt av en överväldigande majoritet av länderna. Mötesordföranden, Mexikos utrikesminister Patricia Espinosa, hyllades växelvis som en hjältinna och gudinna av talare efter talare.
Enda motståndet kom från de latinamerikanska socialistländerna Bolivia, Venezuela och Kuba. Till slut var bara Bolivia kvar. De krävde extrema utsläppsminskningar av i-länderna och vägrade godkänna texten.
Det hjälpte dock inte. Till slut klubbade Espinosa överenskommelsen ändå och körde helt enkelt över Bolivia. Bolivianerna protesterade och framförde att konsensus ska styra alla FN-beslut men Espinosa replikerade:
- Konsensus innebär inte att ett land kan lägga in veto mot de övriga 193 länderna.

Roland Johansson/TT

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida