Få hade väntat sig några verkliga framgångar under klimatförhandlingarna i Durban, Sydafrika. Speciellt inte med tanke på de haverier som de tidigare klimatmötena i Cancún och Köpenhamn blivit.
Men tidigt på söndagsmorgonen nådde världens ledande klimatpolitiker så till sist en överenskommelse, till mångas förvåning. Överenskommelsen innebär att Kyotoavtalet förlängs, och att ett nytt, världsomfattande avtal, ska arbetas fram och införas till 2020.
– Det verkar som att de har lyckats ta fram ett avtal som alla världens länder kan acceptera i princip, säger professor Philip Jennings, australisk forskare i energistudier, till Expressen.se, på söndagsmorgonen.

"Ett stort steg framåt"

Philip Jennings vill inte gå så långt som att säga att jorden är räddad, men menar att avtalet innebär att de stora industriländerna Indien, Kina och USA nu visar att de är beredda att arbeta aktivt för klimatet, i alla fall i framtiden.
– Det är ett mycket stort steg framåt, och att det har gjorts en överenskommelse är uppmuntrande. Men takten på vilken man tänker dra ner utsläppen är inte så snabb som klimatforskarna skulle vilja, säger han.
Det nya avtalet, som ska träda i full kraft 2020, kan komma för sent, befarar Philip Jennings.
– Om vi vill begränsa de skadliga effekterna och minimera klimatförändringarnas kostnader så måste det göras tidigare, säger han.

EU-länderna viktiga

Och Philip Jennings ser fortfarande att EU-länderna, som redan tagit ett stort klimatansvar, kommer att få fortsätta göra det för att hålla tillbaka takten på klimatförändringar.
– Kina och Indien måste se över sin situation, och de förstår att de måste göra någonting. Men de är inte beredda att vidta omedelbara åtgärder. Och det var därför förhandlingarna i Cancún och Köpenhamn strandade, de ville inte skriva på bindande avtal utan vissa överenskommelser.
Det nya avtalet innebär också instiftandet av en fond som ska fördela ekonomiska medel till länder som behöver ekonomiskt stöd för att växla till exempelvis förnybar energi.
– Det var det mest positiva med Cancún, när de lyckades identifiera ett av problemen som har funnits. Idén skapades där, och över det senaste året har man förhandlat villkoren.

"Vad vi ville se i Köpenhamn"

Philip Jennings säger att genomförandet av den nya överenskommelsen hade kunnat ske snabbare, och att avtalet hade bordat komma redan i Köpenhamn för två år sedan, men är ändå upprymd över avtalet.
– Med tanke på alla dystra nyheter på det här området under de senaste åren är det ändå ett tecken på framsteg, och ett tecken på att de största utsläppsländerna har erkänt att något måste göras. Det är en historisk dag, men tiden får utvisa hur signifikant det faktiska avtalet kommer att vara.