Först kommer ingen, ingen och ingen.
Sedan kommer Folkpartisten Marit Paulsen.
Och slutligen en lång rad EU-politiker med luddig profil.
Expressens Karin Johansson förklarar varför de flesta av toppkandidaterna är så anonyma.
Fyra av fem i Demoskops undersökning kan inte, eller vill inte, namnge en enda av partiernas toppnamn. Och felet är ditt, mitt och partiernas. För det första använder partiledningarna gång på gång EU-valet som återvinningsstation för avdankade eller obekväma partikamrater. Och väljarna verkar inte vara särskilt förtjusta i att rota i komposten. Särskilt de yngsta är direkt ointresserade. Men vi i medierna får också ta på oss en del av skulden, eftersom vår bevakning av EU-parlamentet blommar upp i maj vart femte år, en månad före EU-valet.
Hur allvarligt är resultatet i Demoskops undersökning?
Illa, men ingen katastrof. Svenska väljare har alltid röstat på partier snarare än personer. Men visst är det pinsamt för till exempel Moderaterna att bara en handfull personer nämner Gunnar Hökmark. Han har varit partiets toppnamn i parlamentet i fem år.
Men varför ska väljarna bry sig om vilka politiker som partierna skickar?
Det spelar roll. Parlamentet styrs inte av blockpolitik, och de känsliga frågorna är inte förpassade till partiledaröverläggningar i slutna rum, utan EU-parlamentarikerna gör upp i utskotten. Därför har en enskild och engagerad parlamentariker helt andra möjligheter än en svensk riksdagsledamot att driva sina hjärtefrågor. Dessutom kan det finnas stora politiska skillnader mellan kandidater inom samma parti. Och moderpartierna är ofta rätt toleranta mot avvikelser. Ta Carl Schlyter, MP, som vill att Sverige ska lämna EU, fastän Miljöpartiet numera har strukit utträdeskravet.
Hur viktigt är det för partierna att ha kända kandidater?
Det kan ha betydelse, ibland. Marit Paulsen hade tveklöst en stor del i Folkpartiets valframgång i EU-valet 1999. Och Nils Lundgren betydde sannolikt mycket för Junilistans skrällresultat 2004. Men Folkpartiet ligger på en ganska låg nivå i opinionsmätningarna inför årets val, trots att partiet har den i särklass mest kända kandidaten. Och Piratpartiet går framåt, trots att toppkandidaten Christian Engström är ganska anonym. Ingen i Demoskops undersökning nämner hans namn.
Så i år spelar kändisfaktorn ingen roll?
Den frågan kan vi inte besvara förrän vallokalerna har stängt söndagen den 7 juni. Väljarna bestämmer sig sent, och de brukar ändå vara extra benägna att kryssa i EU-valet. Så håll uppsikt över kändisveteraner som Marit Paulsen och Alf Svensson, de kan spela roll i valbåsen.
Vad kan anonyma politiker som Ella Bohlin, Carl Schlyter och Eva-Britt Svensson göra för att bli kända?
Tja. Angripa Astrid Lindgren? Slänga av sig kläderna i direktsändning i SVT:s slutdebatt? Fuska med kontokorten? Det blir tufft.