Kan rädda 750 liv till

Publicerad
Uppdaterad
Micke Dubois sökte psykhjälp bara några veckor före självmordet.
Hans liv kunde ha räddats om psykvården fungerat.
- Cirka 750 liv om året, möjligen flera, kan räddas om psykvården får mer pengar, säger Danuta Wasserman, självmordsforskare och professor i psykiatri.
För fyra veckor sedan skrevs Micke Dubois in på Huddinge sjukhus psykiatriska avdelning. - De pytsade i honom lite mediciner och skrev ut honom efter fem dagar, har exsambon Gitte Nilsson berättat. I onsdags orkade Micke Dubois inte längre utan tog sitt liv i källaren.

Monterats ner

Hans historia är tyvärr ingen ovanlighet i Sverige. Sedan psykiatrireformen i mitten av 90-talet har psykvården monterats ner. Kostnaden är hög och räknas i människoliv. Varje år tar cirka 1 500 svenskar sitt liv. - Hälften av alla självmord kan undvikas, säger självmordsforskaren Danuta Wasserman. Problemet är resurser. Psykvården måste få mer pengar till förebyggande vård, vara lättillgänglig då patienter behöver hjälp och, som i Micke Dubois fall, ha bättre vård vid utskrivning. - Mer pengar till psykvården räddar liv. Vi förlorar många patienter i eftervården, säger Danuta Wasserman. I trafiken har den ökade satsningen på säkerhet fått ner antalet döda i trafiken till runt 400 per år.

Två miljoner till forskning

Tidigare var den vanligaste dödsorsaken för män mellan 15 och 45 år trafikolyckor. Nu är det självmord. - Varje år läggs 70 miljoner kronor i forskningspengar på att utveckla trafiksäkerheten. Till att förhindra självmord läggs bara 2 miljoner kronor, säger Jan Beskow, läkare och självmordsexpert.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag