Alltfler övervakningskameror gör att många känner sig övervakade på jobbet. Foto: Lasse Svensson
Alltfler övervakningskameror gör att många känner sig övervakade på jobbet.  Foto: Lasse Svensson

Kameror används för att övervaka anställda

Publicerad

Alltfler övervakningskameror gör att många känner sig övervakade på jobbet. Samtidigt saknas regleringar för kameraövervakning i arbetslivet.

– Regelverket som har att göra med integritet i arbetslivet är bristfälligt, säger Lise Donovan, tillförordnad chefsjurist på TCO.

Antal tillstånd för kameraövervakning på arbetsplatser har ökat kraftigt, rapporterar Sveriges Radio. Enligt en granskning som SR gjort så används många kameror till att övervaka sina anställda – i stället för att förhindra brott.

En som drabbats är ”Lina”, som egentligen heter något annat. Chefen på hennes förra jobb som säljare, brukade ringa till butiken och berätta att han sett att det hade varit folk i butiken och att hon därför borde ha sålt mer.

– Sålde man ingenting efter halva dagen kunde man få ett telefonsamtal från chefen, berättar hon för SR.

Hon tyckte att det var väldigt obehagligt att veta att chefen hade satt upp kameror i butiken.

– Ser han mig om jag sätter mig i fem minuter? Kanske är det inte bara är mitt jobb han övervakar utan även mer personliga saker. Kan jag gå på toa nu, kan jag klia mig i huvudet?

"Lina" kände sig kränkt av övervakningen och hon är långtifrån ensam.

Reportrar på SR har pratat med ett 30-tal personer runtom i Sverige som alla berättar att de blivit övervakade på jobbet.

Olagligt

Att kontrollera hur personalen sköter sitt jobb med hjälp av kameraövervakning är olagligt. Däremot får man använda kameror för att förhindra brott och olyckor, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på fackförbundet Unionen.

– Tyvärr finns det ett antal arbetsgivare som missbrukar kameraövervakningslagen, men det är svårt att veta eftersom de kan säga att de använder kameror i brottsförebyggande syfte, säger han.

I dagsläget finns det ingen lag som reglerar kameraövervakning i arbetslivet.

– Rättsläget är lite oklart just nu. Regelverket som har att göra med integritet i arbetslivet är bristfälligt, säger Lise Donovan, tillförordnad chefsjurist på tjänstemannafacket TCO.

"Bör informera"

Hon efterlyser en lag som reglerar kameraövervakning i arbetslivet. På så sätt kan man som anställd veta hur man ska agera i en situation där man är övervakad.

– Arbetsgivare som avser att kameraövervaka en arbetsplats har en informations- och förhandlingsskyldighet enligt MBL (lagen om medbestämmande i arbetslivet) och arbetsmiljölagen. De bör informera alla anställda om att de blir filmade, säger Lise Donovan.

I storstadsregionerna har antalet tillstånd för kameraövervakning mer än fördubblats de senaste tio åren, uppger SR. Trots det har varken Datainspektionen eller länsstyrelserna – som har tillsynsansvar – någon samlad bild av hur utbrett problemet är.

Martin Wästfelt tror att teknikutvecklingen och allt billigare kameror gjort det möjligt för fler arbetsgivare att sätta upp kameror. Han ser en stor risk med denna trend.

– Det kan få allvarliga konsekvenser när det gäller tilliten och förtroendet mellan arbetsgivare och anställda. Många som har blivit övervakade vågar inte träda fram av rädsla för att förlora sitt jobb och det är olyckligt, säger han.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag