I en nyhetsartikel i Dagens Industri i går krävde FP-ledaren att nuvarande lag,som bygger på kärnkraftsuppgörelsen, ska ändras.
Bakgrunden är att en svensk industrigrupp (bl a SCA, Holmen, Stora Enso och Boliden) velat investera i ett nytt kärnkraftverk. Det har misslyckats, eftersom de tre nuvarande kärnkraftägarna i realiteten har vetorätt mot nya reaktorer. Sådana får enligt uppgörelsen i alliansen bara uppföras på samma platser som i dag har kärnkraftverk,dvs Ringhals, Oskarshamn och Forsmark.
Det betyder att nuvarande ägare kan stoppa andra intressenter.Om de själva inte vill ersätta reaktorerna blir det inga nya.
”Lagen måste ändras så att byggrätten övergår till andra intressenter om Vattenfall, Eon och Fortum inte är intresserade”, sa Björklund till DI.
I sak har han förstås rätt. Det är en orimlig begränsning av konkurrensen. Men det är så dags att komma på det nu.Det borde folkpartiet ha stoppat redan i förhandlingarna om den nya kärnkraftspolitiken. Att de nu ska tro att Centern, som fått så mycket stryk för uppgörelsen, skulle ändra sig, är minst sagt aningslöst.

Maud Olofsson kunde istället inte bara säga nej till kravet. Hon kunde dessutom triumferande tillägga. Vi centerpartister är inte kända för att vara dåliga förhandlare.Tvärtom har de visat sig vara smartare än sina alliansbröder. Hur orimlig än uppgörelsen är sakligt,så betyder den att centern i efterhand fått en propagandatriumf. Partiet kan säga till alla kärnkraftsmotståndare, som kände sig svikna av Maud Olofsson:
Här ser ni. Vi hade rätt. Uppgörelsen gör det i praktiken nästan omöjligt att bygga nytt.
Och Olofsson tog också chansen att mer eller mindre inbjuda Håkan Juholt att ansluta sig till alliansens energiuppgörelse. Frågan är hur intresserad Oskarshamnsbon Juholt är av det, nu när den torde betyda att Oskarshamn kan bli första kärnkraftskommun som blir utan kärnkraft, när dagens anläggningar tjänat ut.