Om Juholt någonsin blir regeringschef återstår att se. Tyvärr för honom är det inget som han kan avgöra av egen kraft.
Hur tror du det går?
Det är den vanligaste frågan jag får i min roll som politisk kommentator.
Det har gällt Håkan Juholt i högsta grad. Det enkla svaret är att det vet ingen. Vi kan kommentera dagens situation med hygglig träffsäkerhet. Men när det gäller framtiden finns alltför många olika scenarios och omständigheter, som kan göra den seriösaste prognos värdelös.

Låt mig ändå rada upp några förhållanden som gynnar Håkan Juholt:
1 Det är ovanligt lätt att leva upp till de förväntningar som finns. Partiet gjorde ett uselt val. Efter valet har Socialdemokraterna genomlidit en kaosartad valberedningsprocess där höger ställts mot vänster.
Att göra ett mindre dåligt val än 2010, borde inte vara någon större prestation. Att ena partiet och ingjuta optimism, torde också vara relativt enkelt. Partimedlemmarna vill ju ha ett slut på trätan.
2 Väljarna brukar tröttna på sittande regering efter två eller tre mandatperioder. Det kan gynna Juholt 2014. Reinfeldts regering är också svagare än den förra. Det är en minoritetsregering,som åker på stryk i riksdagen med jämna mellanrum. Det kan försvaga förtroendet för den.

Kristdemokraterna och Centern ligger så illa till i opinionen, att de frestas till profileringar och soloturer, som frestar på sammanhållningen.
Den som hittills har varit ett trumfkort för alliansen.
Däremot kan den starka svenska ekonomin och prognoser som tyder på lägre arbetslöshet förstås verka till Juholts nackdel.
Men ändå återstår många snubbeltrådar för Oskarshamnssonen.
Han är den svagast meriterade socialdemokratiske partiledaren i modern tid. Ingen ministererfarenhet.

På presskonferensen försvarade han den bristen med att han minsann varit politisk sakkunnig hos försvarsministrar. Medan till exempel Fredrik Reinfeldt knappast hade satt sin fot i regeringskansliet, när han tillträdde.
Det senare är korrekt. Men det är ett svagt argument.
Hur allvarlig bristande regeringserfarenhet är, visade Reinfeldts första tid med önskvärd tydlighet. Inom nåt år hade han förlorat tre ministrar. Det hade aldrig inträffat med en erfaren regeringschef.

Ändå var moderatledaren bättre meriterad än Juholt.
Fredrik Reinfeldt hade varit ordförande i MUF, vilket innebär ansvaret för en nationell organisation. Han hade också varit ekonomisk talesman för sitt parti. Dessutom hade han akademisk ekonomexamen.
Att jämföra med Juholts tvååriga gymnasiestudier på social linje.

Håkan Juholt har en mycket smal ämnesmässig bakgrund. Han har praktiskt taget under hela sin riksdagsmannakarriär bara ägnat sig åt försvarspolitik. Inte hanterat ekonomisk politik, inte arbetsmarknad, inte sociala frågor och inte utbildning, forskning och andra tillväxtfrågor.
Men som sagt förväntningarna är små. Det underlättar.