Aldrig torde ett svenskt euromedlemskap ha varit så avlägset som i dag. Efter Greklands kris i våras var 60 procent av svenskarna negativa till EMU. Bara 29 procent var för. Om det är möjligt torde motståndet öka ytterligare efter Irlandskrisen. Inte minst socialdemokratiska eurokritiker i folkomröstningen kan säga: Vad var det vi sa! Leif Pagrotsky, vice ordförande i riksbanksfullmäktige, och en av Perssonregeringens hunsade euromotståndare gjorde det häromdagen. Den irländska krisen bekräftar den katastrof EMU blev för Irland.
Även om Folkpartiet kommer att fortsätta att kräva en övergång till euron, kommer alliansen inte att ta i frågan ens med tång. Inte bara därför att Centern är mot, utan framför allt för att Anders Borg rimligen dragit slutsatsen att EMU inte fungerar. För att kyla ner en bubbelekonomi som Irlands hade högre räntor behövts. Men det är omöjligt att göra när det snarare är den tyska och franska ekonomin som avgör räntenivån än den irländska.

I söndags styrdes Sverige under en dryg halvtimme av en informell samlingsregering. Anders Borg behövde klartecken för att lova finansministerkollegorna i EU att Sverige är redo att överväga ett lån till Irland. Han fick klartecknet efter bara 35 minuters möte med EU-nämnden. Till och med eurokritiska partier som MP och V sa ja. EU-motståndarna SD deltog inte i telefonmötet. Ledamotens mobilbatterier höll på att ta slut. Nästa fas blir nu att förhandla om villkoren för lånet. Det är inte riskfritt. Om Irland blir så bankruttmässigt att det inte klarar att betala tillbaka, förlorar Sverige miljarderna. Det har dock inte skett hittills. Tvärtom utnyttjade Island bara hälften av det lån Sverige erbjöd härom året. Lettland avstod helt. Den risk Borg tar är att lånet till eurolandet Irland blir prejudicerande. Om Spanien och Portugal går längs samma via dolorosa som Irland lär också de behöva stöd. Större stöd. Krislånet till Dublin har aktualiserat en annan stridsfråga - det nationella självbestämmandet.

Leif Pagrotsky anser att ett villkor för stöd till Irland ska vara att landet höjer sin låga (12,5 procent) bolagsskatt. Kravet kommer att framföras av Sverige, däremot inte som ett ultimatum. Inte minst socialdemokratiska regeringar har slagit fast att skattepolitiken är nationell, inget som angår andra EU-länder.
Anders Borg delar Göran Perssons åsikt. Det gör Thomas Östros också.
Det här är den tredje internationella kris Anders Borg tvingas hantera, i huvudsak i samförstånd med oppositionen, men det är han och alliansen som tjänat politiskt på kriserna. Inget tyder på att det blir annorlunda den här gången. Trots hans egen gamla eurovurm.