Janne Josefsson ägnade en stor del av sitt "Sommar"-program åt livet på SVT. Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSENJanne Josefsson ägnade en stor del av sitt "Sommar"-program åt livet på SVT. Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN
Janne Josefsson ägnade en stor del av sitt "Sommar"-program åt livet på SVT.  Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN
Janne Josefsson, 65, i sin sommarstuga på ön Åstol, Bohuslän. Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSENJanne Josefsson, 65, i sin sommarstuga på ön Åstol, Bohuslän. Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN
Janne Josefsson, 65, i sin sommarstuga på ön Åstol, Bohuslän. Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN

Josefsson anklagar SVT-chef för lögn

Publicerad

Åstol. Han är en av Sveriges mest kända granskande tv-journalister. 

Nu anklagar "Uppdrag gransknings" Janne Josefsson en tidigare SVT-chef för att ha försökt tysta honom. 

Och Josefsson kallar Kulturnyheternas bevakning av hans sommarprogram för ”fake news”.

Janne Josefsson ägnade en stor del av sitt "Sommar"-program åt livet på SVT. "Uppdrag granskning"-profilen berättade bland annat om en SVT-chef som ifrågasatte varför han granskade kommunister. Det skulle SVT inte göra.
Men det finns en historia om arbetsgivaren Sveriges Television som Josefsson inte tog med i radioprogrammet. 

– Det var när jag fick Kristallen för ”Josefsson”, en serie jag gjorde 2006, säger han. Då får min redaktör en order från en hög tv-chef som lyder: ”Om Janne säger något som kan uppfattas som kritik mot SVT, försök bara få ned honom från scen och säg att ni är glada för tittare och publik och så.

Josefsson har vunnit flera pris för sina reportage. Han vann till exempel Stora Journalistpriset 2002, för att han tillsammans med Lars-Göran Svensson, och med hjälp av dolda kameror, avslöjade rasism i valstugor.Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN

Josefsson konfronterade chefen som lovade att det inte var sant och sa: ”Du tror väl inte på allvar att jag skulle ha gjort något sådant!" 

– Då tänker jag: ”Min redaktör kan ju inte ljuga om en sådan sak!” så jag ringer upp den person som var tillsänd från chefen för att ge ordern och då säger den personen: ”Det är sant” och sedan började den personen gråta. Då ringer jag upp chefen igen och säger: ”Nu har jag pratat med den du skickade så du har ju gjort detta!” Chefen svarade ”Ok, det är väl så. Men jag fick väl en hjärnblödning! Så enkelt är det”. 

– Och det värsta av allt, sedan sa chefen att det var viktigt för ”Uppdrag granskning” att det här inte kommer ut. Jag tänker inte namnge chefen, men det är så det går till, säger Josefsson.

Oroliga för utvecklingen

Vi ses på den lilla ön Åstol i Bohuslän där Josefsson har sin sommarstuga. Janne Josefsson, 65, är orolig för utvecklingen på SVT.

– Jag tycker det finns en ängslighet.  Vi får ju jävla ordlistor från SVT-ledningen över vilka ord vi inte ska eller bör använda. Förort ska inte användas. Tiggare ska inte användas. Förort ska heta socioekonomiskt utsatt område. Det är ett tecken på ängslighet, tycker jag.

 

LÄS ÄVEN: Janne Josefsson: "Man bränner böcker i Sverige i dag" 

 

Josefsson har vunnit flera pris för sina reportage. Han vann till exempel Stora Journalistpriset 2002, för att han tillsammans med Lars-Göran Svensson, och med hjälp av dolda kameror, avslöjade rasism i valstugor.

– Jag vet inte om vi hade kunnat sända något liknande som valstugereportaget i dag. Jag vet inte om de hade gått med på det. Jag tycker att det finns en större ängslighet i dag, säger Josefsson.

– Men jag tycker att det var rätt att skaka om där och det var rätt att sända det. 

Prisad och omstridd. Janne Josefsson är mångfaldigt belönad för sina granskningar, men han är också omstridd.Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN

En debatt med en tidigare SVT-chef nyligen gjorde honom upprörd. 

– Jag var med i en debatt på Publicistklubben med bland annat min gamla chef Mikael Olsson. Jag frågade honom då: ”Om vi får en liknande situation som den som USA hade med Donald Trump och Hillary Clinton, skulle vi kunna ha direktsända valprogram då. Han svarade nej eftersom Trump aldrig skulle kunna visas. Jag sa: ”Men skulle vi kunna ha något motsvarande i Sverige?”. Nej, vi kan inte ha Sverigedemokraterna i direktsändning i en debatt, var svaret. ”Herregud!”, säger jag. Det är ju helt sanslöst. 

– Då sätter jag mig med mina chefer, och får ingen reaktion. Ingen reaktion! Jag ber dem säga n å g o n t i n g åtminstone och då får jag: ”Jag tycker alla var bra” till svar. Alla! Då undrar jag vad det är för ängslighet som gör att vi inte vågar ta fajten för yttrandefriheten. 

Josefsson: "Viktigt med öppen och fri debatt"

Josefsson slår handen på bordet om och om igen när han talar. 

Framför honom skakar en kaffekopp till varje gång näven dunkar i bordet. 

– Det är viktigt med en öppen och fri debatt. Det är ju det viktigaste punkterna i journalistiken, inte minst för SVT och public service. Att våga ha med människor i direktsändning som kanske inte tycker och tänker som man vill. Och den här linjen att man ska våga vägra debatten, som varit i ropet… vadå? Jag bara skakar på huvudet. Det är som om de vill att bara de som tycker ungefär samma sak ska resonera om vissa justeringar i det man redan tänker. Det är en död debatt. Man kommer inte ens märka att yttrandefriheten tar slut då.

Janne Josefsson under intervjun på ön Åstål i Bohuslän.Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN

 Han är även kritisk till SVT:s och Sveriges Radios bevakning av det amerikanska presidentvalet. 

– Ta folk på allvar! Lyssna! Det var ju det man varken gjorde i amerikanska eller svenska medier i det senaste presidentvalet i USA. Sveriges Television och Sveriges radio… det var ju reportage där som gjorde att jag tog mig för pannan. Och det är ju inte för att jag är en anhängare av Trump, herregud, men när jag hör hur man intervjuar folk… Man satte sig på folk i stället för att ställa öppna frågor om hur de resonerade. Det är livsfarligt.
I "Sommar i P1" berättade du om en tidigare chef på SVT som ifrågasatte varför du granskade kommunister. Kunde eller borde du inte ha sagt något om detta redan då, tidigare? 

– Jag har nämnt det för folk, men inte gått ut med det. Men man tyckte inte att det var konstigt att folk var öppet kommunistiska på den tiden. Det här hände ju inte i modern tid eller under arbetet med "Uppdrag granskning". Men det jag framför allt vänder mig emot nu är när höga chefer inom SVT förnekar att det funnits en dominans av vänsterfolk. Jag tycker de gör fel. Erkänn det, se upp med det, och säg att det inte går att förneka att det varit så, men också att det viktigaste är att göra program nu och säkerställa vår opartiskhet och oberoende. Eftersom oberoendet är så starkt ifrågasatt i dag är det en viktigare fråga än någonsin, sägr han. 

 

LÄS MER: Janne Josefsson om livvakterna och dödshoten 

 

– Det har varit många kommunister och vänsterextrema i public service under de åren då jag jobbat där. När jag började på 1970-talet var det en strid mellan Moskva och Peking på redaktionen på Sveriges radio. Det är ju därför jag också senare fick höra från en chef på SVT: ”Varför ska du göra granskningar av kommunister, det är ju Svenska Dagbladet som ska göra det”. Nu i efterhand låter det ju inte klokt, men så var det.

Kritiken mot Botkyrka

Det mest infekterade efterspelet efter ”Sommar” har handlat om hans kritik mot Botkyrka kommun. 

SVT-journalisten berättade bland annat om hur man bränner böcker skrivna av Astrid Lindgren för att de har ett föråldrat språk som i dag anses olämpligt och rasistiskt. Han ifrågasatte agerandet.

När Kulturnyheterna på SVT senare gjorde ett inslag om utspelet slog man fast att Janne Josefsson hade fel när det gäller huruvida böcker bränns.

"Det är en jävla makt vi har och jag tycker medier slår sig så jävla mycket för bröstet just nu och pratar om ”fake news”, men jag råkade ut för ”fake news” med biblioteken tycker jag", säger Janne Josefsson. Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN

Josefsson fick dock senare en rättelse. 

”Uppdrag granskning”-journalisten är inte imponerad av sina kolleger.

– Det är en jävla makt vi har och jag tycker medier slår sig så jävla mycket för bröstet just nu och pratar om ”fake news”, men jag råkade ut för ”fake news” med biblioteken tycker jag. ”Kulturnyheterna” sa att det Janne Josefsson sa om att böckerna var brända, han hade fel. Jaha, vad hade jag fel om? Högste bibliotekschefen i Botkyrka sa att Astrid Lindgrens böcker gick till sophanteringen. Och då bränns dem.
– Sedan kom en rättelse som var ännu mer obegriplig.

Botkyrka kommun menar att gallringen av "Pippi i Söderhavet" skett enligt samma premisser som för andra böcker. Det kan även handlar om att de är slitna.  

– De försöker bara dribbla bort journalisterna. Och de lyckades dribbla bort dem, säger Josefsson.

 

LÄS ÄVEN: Så var Janne Josefssons sommarprat i P1 

 

Varför är det viktigt att de här böckerna inte gallras bort eller bränns om det finns uttryck som uppfattas som rasistiska?

– Att vi alla i dag är eniga om att det fanns uttryckssätt och värderingar i dåtidens samhälle som yttrar sig i böcker som är fel är en sak, men att låta det försvinna... Säg så här, om en tio år kanske vi tycker att han eller hon är kränkande och en tidsanda som vi inte vill se. Ska vi ta bort det då för att vi bestämt att hen är det vi ska säga. Att försöka förinta det som varit, och att biblioteken tar sig rätten att göra det, vet vi verkligen att det är rätt? Vi måste kunna veta hur det såg ut förr. Ta uttrycket zigenare som jag inte använder. Vi har en insikt att det begreppet är förklenande och förnedrande och att romer inte tycker om det så då använder vi inte det, men ska vi börja ta bort böcker och skicka dem till sophanteringen för att uttrycket zigenare används. Vi måste kunna se att så sa man förr i tiden. Det är som att vi skulle förinta saker som nazisterna gjort. Det ska finnas så att vi kan se och läsa hur de tänkte. Vad var det som gjorde att folk trodde på de teorierna eller totalitära teorier överhuvudtaget i litteraturen. 

"Det är viktigt med en öppen och fri debatt. Det är ju det viktigaste punkterna i journalistiken, inte minst för SVT och public service", säger Janne Josefsson.Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN

Men varför måste böcker med rasistiska uttryck finnas i bokhyllorna, kan de inte finnas lagrade någonstans. 

– Jag tycker det ska krävas otroligt starka skäl om man ska gömma undan dem eller ta bort dem. Jag vet inte vad som ska kunna stå i en bok för att man ska ta bort dem. Det kan väl stå att det här är Astrid Lindgrens böcker som är skrivna på 50-talet så får vuxna människor själva avgöra om de ska ta den boken eller de senare upplagorna. För det finns ju alternativ. men att bara låta dem försvinna blir konstigt. 

 Judith Ek, ställföreträdande ansvarig utgivare för SVT:s riksnyheter där Kulturnyheterna ingår vill inte kommentera Josefssons uttalande om programmet eftersom hon inte sett inslaget, men säger angående kritiken rörande bevakningen av USA-valet.

– Jag gillar Janne, men där har han fel. Jag håller inte med att vi satte oss på folk. Vi lyssnade både på demokrater, republikaner och besvikna människor som kände sig svikna av makten och Barack Obama.
Om SVT:s påstådda ängslighet säger Ek. 

– Jag förstår vad Janne menar för vi kan bli ängsliga, oroliga och onödigt försiktiga i vår strävan efter att vara korrekta och inte skada eller orsaka men. Och det är ju en ständig diskussion vi måste ha för att landa rätt. 

 

"Janne Josefsson – prisbelönta graskningar och kontroverser

Janne Josefsson började sin karriär på Sveriges Radios samhällsredaktion. Han fick sitt genombrott på SVT med "På rätt sida älven", ett tv-reportage som visade skillnaden i levnadsstandard i två områden i Göteborg.

Josefsson har vunnit Stora journalistpriset två gånger, 1998 för "Striptease" tillsammans med Hannes Råstam samt fyra år senare för att han avslöjat dold rasism i valstugor. Han har även vunnit föreningen Grävande journalisters pris Guldspaden fyra gånger.

Janne Josefsson har drabbats av dödshot flera gånger under sin karriär. I januari år fick SVT-huset i Göteborg utrymmas efter att Josefsson hade tagit emot en försändelse med vitt pulver samt ett skrivet hot.

Janne Josefsson fick 2003 hård kritik av författaren Maria Sveland för sitt agerande under en debatt. Sveland menade att Josefsson tillsammans med andra panelgäster använde härskartekniker och förminskade henne. Han fick även kritik av författaren och programledaren Alexandra Pascalidou. På Twitter skrev hon: "Vi borde köra en stafett. Alla vi som smakat på Jannes machoism. När jag jobbade med honom på Striptease blev jag feminist". Flera kvinnliga kolleger backade senare Josefsson. 

 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag