Joakim Jardenberg. Foto: Charlotte T Strömwall
Joakim Jardenberg. Foto: Charlotte T Strömwall

Joakim Jardenberg: Nätet är en del av lösningen

Publicerad
Uppdaterad
Hat är en stark känsla, både för den som hatar och för den som blir hatad. Det är en komplicerat känsla, det är nog ett ord som vi kanske har lite för lätt för att ta till.
Som nu, med fokus på det som kommit att kallas "näthat". Arga människor som via internet får andra människor att må dåligt. Det är så klart inte alls bra.
Men är det internet som är problemet? Jag tror snarare nätet är en del av lösningen.
Att definiera hat är inte enkelt, det är en glidande skala som vi alla upplever olika. Det som för mig är en avvikande åsikt kan av någon annan upplevas som ett uttryck för hat. Sanningen ligger, som bekant, i betraktarens öga och därför måste vi ha respekt för de som känner sig utsatta. Men vi ska nog inte tappa perspektivet. Alla som lyssnar på "Ring P1" skulle kunna prata om radiohat...
Mänskligheten har alltid sett hat. Långt innan internet fanns extrema hatbrott. Ofta har individer utsatts för oprovocerat våld av diffusa skäl, ibland var det hela folkslag som skulle utrotas av anledningar som ingen längre kom ihåg. Man visste bara att man hatade. Helt utan hjälp av internet.
Men i dag kan internet kan bidra med är berättelser, dialog och förståelse. Om ett av de stora hatbrotten kan jag i dag läsa en Wikipedia-artikel som är lång som en liten bok. Den innehåller över 250 källförteckningar, ett 100-tal bilder och oräkneligt antal länkar till fördjupad läsning. Liksom alla andra artiklar på Wikipedia är den helt skapad av användare som du och jag, tillsammans. Kanske i förhoppningen att ett liknande utbrott av hat inte ska behöva ske igen.

Också vardagshatet bekämpas på nätet. Hela tiden. Minns till exempel Anton Abele som på Facebook startade ett upprop mot gatuvåldet. Det befriande inte världen från meningslöst våld, men det satte sökarljus på hatet och gav eko både i Kungsträdgården och i kungens jultal. Nätet svämmar över av solskenshistorier, nätkärlek och vardagshjältar. Och, så klart, en skopa hat. Det är ju människor där ute.

Så vad är egentligen nytt? Att pennan är mäktigare än svärdet tolkar de flesta av oss som något positivt. Ändå vet vi att det skrivna ordet också kan göra ont, kan såra som svärdet. Men där debatten då alltid handlat om språk, respekt, själva kärnan i ordens potentiella missbruk av makt - så verkar det helt plötsligt vara teknikens fel. Som om vi skulle diskutera pennhat.
Debatten i dag är märkligt och motsägelsefull. Där pennan och det skrivna ordet ofta cementerade gamla maktstrukturer låter internet oss riva barriärerna. Nu kan vi skapa orden tillsammans, vi kan göra det på ett demokratiskt sätt, i ett samarbete som mänskligheten aldrig skådat förr. Ett konkret exempel: var och en av oss kan kommentera en artikel i Expressen, vi kan dela på publikens uppmärksamhet. Det måste vi slå vakt om.
Om vi låter nätet få spelrum så lyfter det fram de goda rösterna. Det är aldrig de hatiska kommentarerna i Birros eller Skugges bloggar som får vingar och gör skillnad på nätet. Det är de goda rösterna, i både stort och smått.

Det fria och högröstade samtalet på nätet kommer aldrig handla om att vi ska ta varandra i hand och sjunga "we shall overcome". Det kommer aldrig vara utan ett och annat hårt ord, en och annan som går för långt, någon som ibland blir ledsen. Samtalet kommer med all sannolik heller inte leda till att alla blir överens om allting. Men för första gången i historien har vi ett redskap som gör det det möjligt för alla att få sin röst hörd, att delta i konversationen.

I de delar av världen där det fria ordet är begränsat leder utvecklingen till revolution. Här hemma leder den till en debatt om näthat.


Joakim Jardenberg

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag